Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
utan svårighet kan beräknas genom en enkel multiplikation af
tiondesiffrorna. På ytterst få ställen var uppbörden reglerad
genom tiondetaxor eller förbytningar. Ofverallt eljest uttogs
säden in natura, och skedde detta dä för det mesta genom räk¬
ning af skylarna eller banden å bondens åker eller af kornet i
hans trösklada, verkstäld genom prostens och fogdens ombud,
hvarefter hvar tionde skyl eller spann i kyrkoherberget infördes.
Prestens andel, som med få undantag1) var en tredjedel, uttogs
först, och kom, med endast högst få undantag, icke till synes
i kronans räkenskap för tionden, hvars uppbördssumma derför
i de allra flesta fall utvisade ^j-delar af skörden eller till denna
förhåller sig som 1 till 152). De smärre afbränningar, såsom
prostetunna, domkyrkotunna, dammspan, kyrkovärdarnas del,
vinsäd, byggningssäd m. m., som redan denna tid förekommo,
upptagas alltid, likasom öfriga anordningar och förläningar, i
räkenskapens "afkortning", sedan först uppbördssummans brutto
blifvit angifvet.
Uppgiften har naturligtvis här varit att få en någorlunda
fullständig bild af jordbrukets ställning år 1571, då taxeringen
verkställdes på våren detta år, och har jag derför hemtat tionde-
uppgifterna ur 1572 års räkenskaper, h vilka redovisa för tion¬
den af 1571 års skörd, en omständighet, som man alltid vid
dylika beräkningar noga börj iakttaga, och som förklaras deraf,
att hvad som kallas 1572 års räkenskap var färdig till aflem-
nande vid Michaelis detta år och således icke kunde redogöra
för tionden af 1572 års skörd, hvilken icke var fullständigt le¬
vererad förr än i början af 1573. Man kan lätt blifva narrad
af det vanliga uttrycket: "uppbörd på tionden pro anno 72",
men att saken så förhöll sig, som här är framstäldt, bekräftas
ytterligare af en och annan tiondelängd, der det med större
> utförlighet i rubriken heter: "Längd på tienden pro anno 72,
som växte anno 77."
En stor förtjenst hos tiondeuppgifterna såsom statistiskt
material är den, att, om man vill göra sig besvär med en de¬
taljgranskning, kan man något så när följa i spåren orsakerna
till tiondebeloppens växling för olika år; om t. ex. en minskning
1) Dessa undantag: Vesterbotten och några socknar i Ångermanland och
Småland, har jag i noterna anmärkt.
2) Härvid får man dock iakttaga, att tunnan i Småland och Vestergötland
var
omkring ^ större än tunnan i Upländerna och Östergötland, hvadan
man för att få ett lika tunnetal för hela rikets skörd får multiplicera
Smålands och Vestergötlands tiondetunnor med 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
