Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Af längderna öfver Lappskatten under perioden 1554—1570
finner man
Lappbyarnes namn och antal:
f Lulseby, Thingevere, Ronnala, Ingritby,
i Tornöö Lappmark... Koutokeino (Enontekis), Lappajerff,
I Tenoby, Usioioki, Affuiowara;
{Varanger, Porsanger, Alten, Laxfjerd,
Konungsfjerd, Lerbotn, Billerby, Hval-
sund;
hvarjemte om Lapparna i Korpeby, Spillerby, Oxefjerd,
Ullön, Orreby, Strömby, Berghby, Nossby, Hvalsund, Re-
peby, Grunfjerd, Långsund, Gallafjerd, Malanger, Salten-
vik, Grönojordby, Tredvik, Funeby, Söderby, Batsvik,
Skidhenegby, Ladberg, Inneharen, Råttvik, Håckvik och
Sievasker säges, att "de ingen skatt betalt, sedan denna
fejden begynte";
•
tit ^ I Soxioch, Jochmock, Tåspeinås, Syries-
l Lule Lappmark < locht-
r> . t i f Arffuesiaursitt, Lochtsitt, Semetsiaur-
l rite Lappmark \ ... J . ’ J
[ sitt, Laissitt;
i Umo och Ångermanland nämnas inga särskilda Lappebya-
namn.
Lappskatten utgjordes nästan uteslutande i skinnvaror, mest
mård och gråverk. Är 1571 var inkomsten deraf för Kronan:
Mårdskinn 120 (värderade till 5 mk stycket), utterskinn 54 st.,
gråskinn 3,200 st., bäfverskinn 36 st. m. fl. skinn; 4 skeppund
gäddor, samt af Tornö-lappar 309 daler, 370 lod silfver m. m.
Konungens fogdar bedrefvo dessutom för Kronans räkning rätt
stor handel med Lapparna i skinnvaror och renar, hvaraf för
Kronans räkning höllos några hjordar.
Hvad mantalets betydelse i Norrland beträffar, synes det
mig troligt, att det i allmänhet betecknar antalet af besutne och
skattande bönder, samt att det mer, än vanligen är fallet i det
öfriga Sverige, träffar tillsammans med hushallens antal. Jorde¬
bokens mantal är dock i detta hänseende minst noggrant, ty då
bonden hade gift son eller dotter och deras familjer suto qvar
i någon stuga på hemmanet, upptogos de sannolikt icke särskildt
i jordeboken, som endast tog hänsyn till hufvudgården. Större
rättelse har man då af mantalet till tionden, hvilken synbarligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
