Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
fn’amgår emellertid af taxeringsmantalets allmänneliga öfvervigt
öfver jordeboksmantalet, de öde oafräknade, att antingen an¬
talet taxerade obesutne på de flesta ställen icke varit så ringa
eller ock besntenheterna genom hemmansklyfning varit flera
än jordeboken utvisar. Otvetydigt synes ock vara, att i flera
af Vestergötlands härad en sådan klyfning af jorden förekom¬
mit, d. v. s. att den gård för bvilken i jordeboken en åbo an¬
tecknades, i verkligheten var delad mellan flere egare och hus¬
håll. Så finner man i Marks härad, der taxeringsmantalet är
omkring 20 % högre än jordeboksmantalet, att t. ex. i Sätilla
socken byn Bierlanda enligt jordeboken har 5 åbor af olika
slag, under det att taxeringslängden upptager 10« taxerade i
Bierlanda alla med ej så litet boskap, i Ilolt upptager jorde¬
boken 5, taxeringslängden 9, i Grimerid jordeboken 1, taxerings¬
längden 4, i Håkonkil jordeboken 2, taxeringslängden 6 o. s. v.
Liknande förhållanden påträffas flerestädes.
Jag har funnit det icke löna mödan att för det sydligare
Sverige fortsätta med uppgifterna om jordeboksmantal 1557
och gärdemantal 1535, enär det visar sig, att i bägge de register
som
utgjort källan för dessa kolumners siffror, här och der
saknas dels f. d. kyrkliga dels K. M:ts "egna" hemman, livil-
kas uppletande ur särskilda längder väl ej varit omöjligt, men
skulle hafva vållat ett arbete, som ej motsvaras af uppgiftens
nytta.
De statistiska redogörelserna för Vestergötland försvåras
betydligt derigenom, att de administrativa enheterna härad och
skattesocken så ofta ega helt andra gränser och områden än
de kyrkliga enheterna, prosterier och kyrkosocknar. Största
delen af de oregelbundenhetcr, som i detta hänseende ännu i
dag försvåra såväl förvaltningens värf som de statistiska upp¬
gifternas insamlande, förefunnos redan i 16:de seklet och hade
utan tvifvel fått sitt upphof under den katolska tiden. När
man nu, såsom i föreliggande arbete, har att sammanställa
uppgifter dels ur jordeböckerna, som återgifva de kamerala
socken-enheterna, med hvilkas gränser utan tvifvel de judiciela
häradsområdena öfverensstämde, dels tiondelängderna, hvilka,
ehuru ingående i fogderäkenskaperna, oftast voro upprättade
för gäll och redovisa för de kyrkliga socknarnes tionde-
afgifter, samt slutligen taxeringslängder, hvilka stundom rätta
sig efter jordeboksindelningen, stundom efter gällindelningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
