Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vestergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
viexlat dem i uppbörden mot naturapersedlar eller silfver af
de skattande. Det stora uppbördsregistret för Vestergötland
visar, att skatten för landskapet inlevererats till Kammaren
bl. a. i 326 st. ungerskt guldmynt, 746 st. svenska och 2 st.
engelska croner, 4 dubbeldukater, 3 renska gyllen och 1 enge-
lott. Jag har i tabellen endast upptagit det guld, som i per¬
sedellängderna antecknas.
Tiondeuppbörden af 1571 års växt var utomordentligt
ringa, och gifver utan tvifvel en alldeles oriktig föreställning
om den normala skörden i detta landskap. Dels synes året i
hela Sverige *) hafva gifvit ringa äring, dels hade det stora
ödesmålet efter kriget naturligtvis mest inverkat på sädes¬
odlingen, dels och kanske mest af allt bidrog till tiondeupp¬
bördens bristfällighet den stora "frihet", som dels sjelfsvåldigt
togs dels efter vederbörligt medgifvande åtnjöts så väl af frälse
som af alla andra, hvilka såsom skyttar, knektar och hoffmän
stodo i rikets tjenst. Tiondelängderna anteckna stundom hela
hopar af dylika som "äro frie" eller "vilja intet göra". För
bedömande af skördeförhållandena i Vestergötland lemnas full¬
ständigare material i mitt arbete: Anteckningar om Sveriges
jordbruksnäring i 16:de seklet.
De i nyss nämda arbete sammanförda uppgifter visa, att
under konung Gustafs tid tiondelängdcrna ofta nog upptaga
tionde af sätegårdar, och att dessa således åtminstone icke
ansågos i sin goda rätt, när de undandrogo sig denna skatt. I
början af 1570-talet har friheten för sätesgårdarne blifvit
mera allmän: jag har dock funnit åtskilliga exempel af
kronotionde-uppbörd från frälsemän, hvilka i noterna anförts.
En förteckning öfver Vestergötlands sätesgårdar vid denna tid
har jag visserligen sökt att utarbeta, men vid källornas brist¬
fällighet i denna del har ännu ej kunnat åstadkommas något
som kan göra anspråk på fullständighet. Jag tillåter mig
dock att här aftrycka en längd på frälset i Vestergötland,
hvilken framför andra utmärker sig genom fullständighet och
utsättande af sätesgårdarnes namn, samt af personnamnen att
döma synes vara från 1560-talet, troligen mellan 1565 och
b Se Eegistr. 1572 br. d. 26 Juni (rör. Upland och Vestmanland), d. 6 och
22 Febr. (rör. Östergötland), d. 9 Febr. (Småland). För Vestergötland
har jag väl ej sett något sådant intyg, men det är knapt troligt, att en
så allmän "slett årsvext" icke skulle hafva sträckt sig äfven till detta
landskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
