Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
för ändamålet torde vara
någorlunda tillräckliga. För Små¬
land finnes icke någon sådan fullständig längd på sjelfva sätes¬
gårdarne som den för Vestergötland meddelade, men från 1559,
1569 och 1579 finnas i R. Arkivets "Acta ang. Ridderskapet
och Adeln" rusttjenstlängder, hvilka delvis angifva vid livarje
frälsemans namn den gård, hvartill han skrefs, och den först-
nämda innehåller till och med uppgifter om flera af dessa
sätesgårdars "ränta", hvaraf lemnas ledning för uppskattningen
af deras storlek i förhållande till vanliga bondgårdar. Härtill
komma cle "egna uppgifter" om gods och gårdar, som finnas i
Kammararkivets samling isynnerhet från åren 1562 och 1579
—81, hvilka äro synnerligen värdefulla för de upplysningar
de lemna dels om frälsemännens vapen och slägt, dels om
gårdarnes läge, eljest svårt nog att bestämma i de talrika fall,
då gården i senare tid ändrat namn eller natur. Slutligen har jag
begagnat tiondelängder och fogderäkenskaper, der upplysning
kunnat af dem vinnas om gårdarnes tionde och säterinatur.
En synnerlig svårighet vållas deraf, att under denna tid
gårdarne så ofta bytte natur, då de mindre frälsemännen gingo
in och ut i frälset. En gård som på 1550-talet är säteri, kan
på 1570-talet vara återgången under skatt, eller ock i om¬
vänd ordning, allt efter egarens vilkor. Ett frälsehemman,
som det ena året brukas af landboncle, kan nästa år brukas
som
afvelsgard eller sätegård och någon tid derefter åter
brukas af bönder. Den omständigheten, att en frälseman
skrifver sig till en viss gård, bevisar derför ej alltid, att gården
verkligen var sätegård, och när han skrifver sig till en gård
kan det understundom hända, att han eller hans söner eller
mågar till afvelsgård eller sätegård bruka en eller flere andra
gårdar. Några sätegårdar saknas också alldeles i rusttjenst-
längderna för landskapet, såsom t. ex. Stureslägtens gård Ek¬
sjö i Vestra härad, derför att frälsemannen skrefs i ett annat
landskaps rusttjenstlängd med en helt annan sätesgård vid
namnet. För de delar af Småland, der taxeringslängd, saknas,
är det numera
omöjligt att med säkerhet afgöra, huruvida
hvarje gård som här neclan upptages, verkligen blifvit såsom
sätesgård betraktad i det hänseende, hvarom nu är fråga,
d. v. s.
fritagen från taxering. Men om för dessa härad en
eller annan
sätesgård för mycket skulle beräknas, betyder så¬
dant i statistiskt hänseende ej särdeles mycket, då slutsiffrorna
för dessa härad i alla fall blifva temligen ovissa. — Så vidt
möjligt har jag velat undvika att belasta öfversigten med vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
