Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
ännu 1572 och 1573 är vida lägre än det oafkortadc jordoboks-
mantalet. Afven det boskapsinventarium som taxeringen utvisar
för 1571 måste utan tvifvel antagas vara mindre än under
normala förhållanden.
Tiondeuppgifter, afseende 1570 års skörd, finnas i behåll
för ungefär hälften af Östergötlands härad, men saknas nästan
helt och hållet för åren 1571—73. Af enstaka tiondelängder
framgår dock, att skörden dessa år varit utomordentligt svag.
De räkenskaper, hvarur uppgifter kunna hemtas, äro emellertid
icke så beskaffade, att tiondebeloppen för hvarje kyrkosocken
kunnat fördelas på olika socknedelar, och då i de här efter
jordeboken och taxeringslängderna upprättade tabeller slut¬
summorna afse härad, h vilkas områden i Östergötland ofta
innefatta delar af kyrkosocknar, har det icke varit möjligt att
i dem inpassa tiondeuppgifterna. Dessa meddelas derför endast
i den summariska tabellen öfver tionden för åren 1560—76, i
hvilken häradsnamnen beteckna områden af hela kyrkosocknar,
de der således icke alldeles sammanfalla med jordebokshära-
dena. Denna skiljaktighet är dock af mindre betydenhet, då
det i afseende å tionden hufvudsakligen gäller att kunna jäm¬
föra länssiffror.
Prosterierna i Östergötland voro antagligen såsom på
1550-talet:
Söderköpings, Ostanstångs, Lysings,
Norrköpings, Vestanstångs, Vadstena,
Bråbo, Skänninge, Kinds och Ydre.
De adliga sätesgårdarne voro i Östergötland vid denna tid
med all säkerhet ej på långt när så talrika, som de blefvo un¬
der det sjuttonde århundradet. Kyrkan, synnerligen de rika
klostren, hade under medeltiden lagt under sig stora egodelar
i dessa rika bygder, ocli konungahuset hade sedermera dels
genom arf dels genom reduktionen tagit de flesta större gårdar
i besittning. De stora frälsegårdarne voro derför ej många,
och knapadeln var ej i Östergötland på långt när så talrik
som i gränsprovinserna. Den förteckning jag här nedan lem-
nar öfver Östergötlands sätesgårdar på 1570-talet, torde, om
ock icke alldeles fullständig, dock i det närmaste återgifva
verkligheten; den är väsentligen grundad på rusttjenstlängderna
från 1560 och 1579 med bidrag af spridda uppgifter dels ur
taxeringslängderna, dels ur jordeböckerna, der vägledande an¬
teckningar stundom förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
