Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike, Södermanland och Upland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
kompletteringen genom gissning för Öfriga socknar af samma
härad varit jämförelsevis mindre vansklig. Der åter för ett
eller flera härad saknas alla taxeringsuppgifter, har gissningen
blifvit mera
godtycklig, mindre dock för kreatursstocken än
för öfrig lösegendom såsom silfver, koppar och penningar. För
hela Roslagens kust finnes sålunda ingen annan ledning till
inventariets uppskattning än taxeringsuppgifterna för Iläfverö
och Börstil, för Södertörn och Hölebo har jag proportionerat
efter uppgifterna för Rönö härad, för Osterrekarne, Åker och
Selebo efter uppgifterna för Vesterrekarne, för hela Nerike
efter Glanshammars härad o. s. v.
För föregående provinser har i tabellerna införts en kolumn
utvisande "Summa värde" af silfver och persedlar. Såsom i
företalet är antydt, få dessa siffror icke betraktas såsom ett
noggrant uttryck af den taxerade egendomens värde, dels der-
för att sjelfva värderingen var något godtycklig och ej alltid
lika, dels och i synnerhet derför att siffrorna endast uppkom¬
mit genom tiodubbling af den erlagda skattesumman, hvilken
—
som
följd af restantier — understundom kunde vara något
lägre än vederborde. Dessa siffror äro också anförda blott som
en
ledning för uppskattning af förmögenheten å de ställen,
der skattesumman är känd, men persedellängden saknas. För
nu i fråga varande provinser saknas deremot icke blott en stor
mängd taxerings- eller persedellängder utan i de allra flesta
fall äfven uppgifter om den influtna skatten, och vid sådant
förhållande har jag så mycket hellre uteslutit värde-kolumnen,
som den här i de flesta fall endast skulle blifva fyld med
otillförlitligt gissade siffror.
I Mälare-provinserna hade kronan på 1570-talet ett ganska
betydligt antal slott och gårdar. Konung Gustaf hade haft
ännu flera. Hökliufvuds gård, Skedie gård, Hammars gård,
Konungstuna gård i Upland, Fiholms och Ridö gårdar i Vest-
manland blefvo efter kort tids förvaltning på 1550-talet ned¬
lagda; likaså Kongsberga och Magrö i Södermanland; Glia
gård, som förekommer 1554, uppgick sedermera i Torfvesunds
gård; Sjö gård öfvergick tidigt till Johan Turesson Roos;
Kägleholms gård till Lejonhufvud-slägten; Berga och Tynningö
gårdar förläntes till frälsemän; likaså Ekholmen, som 1571
blef frilierreskap för Pontus De la Gardie. Af de återstående
voro Ekolsund och Wänngarn vid tiden för vår beskrifning
förlänade till Hertiginnan af Saxen, men äro här i tabellen
dock uppförda som kungliga gårdar efter de närmast i be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
