Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike, Södermanland och Upland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
håll varande räkenskaperna. — Jag upptager här ock redo¬
görelse för mantalet vid Danviks hospital och de kungliga
verkstäderna, liksom Skeppsholmen, vid Stockholm. Deremot
har jag ej kunnat få någon samtidig uppgift öfver mantalet
vid Nyköpings hospital, som dock af äldre räkenskaper att
döma ej synes hafva herbergerat mer än 25 personer.
Den stora bristfällighet i taxeringsuppgifterna för Nerike,
Södermanland och Upland, som gör att en betydande del af
de siffror, hvilka kunna uppgifvas för taxeringsmantal och bo¬
skapsinventarium derstädes, endast äro mer eller mindre till¬
förlitligt gissade, medför naturligtvis också, att den beräkning
man kan anställa öfver de adliga sätesgårdarnes befolkning
och boskapsinventarium varder af mindre betydenhet. Jag liar
dock velat meddela äfven för dessa landskap, af hvilka isyn¬
nerhet Södermanland redan vid denna tid var rikt på herre¬
säten, en så vidt möjligt fullständig öfversigt öfver säterierna,
och då i föregående häfte af detta arbete saknas dylik öfver¬
sigt för Vestmanland, har jag äfven för denna provins här upp¬
räknat de adliga gårdarne. Utom frälse-jordeböcker, rusttjenst-
längder, tiondelängder ocli de vanliga jordeböckerna har jag-
här äfven begagnat en i R. A., Acta ang. Ridderskapet och
Adeln, befintlig längd på frälset som erlagt köpesölf 1573,
hvarur en och annan
upplysning varit att hemta. I Söder¬
manland och Upland funnos åtskilliga gamla med hvarandra
genom giften befryndade ätter af jemförelsevis mindre bety¬
denhet, och utdöda innan riddarhuset upprättades; dessas med¬
lemmar pläga under 16:de seklet "skrifvas" till en hel mängd
gårdar i Mälartrakterna, af hvilka dock flera vid 1570-talet
bevisligen voro lagda under landbönder och troligen endast
för kortare tid varit verkliga sätesgårdar; jag har i allmänhet
icke vågat uppföra sådana såsom säterier, der ej ur samtidiga
räkenskaper kunnat framletas någon antydan om deras säteri¬
natur. Det är dock möjligt att, med de stora luckor som
förefinnas i räkenskapsföljden, misstag härvid insmugit sig,
så mycket svårare att kontrollera, som bristen på taxerings-
längder i så många fall gör det omöjligt att bestämma, huru¬
vida den ena eller andra gården betraktats som säteri just i
det hänseende, hvarom här hufvudsakligen är fråga, d. v. s.
fritagits från taxering. Jag har emellertid hellre velat upp¬
taga för få än för många af sätesgårdarne.
Uppgifterna om sätesgårdarne och deras egarc röra för
det mesta förhållandena under åren 1572—1573, för hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
