Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike, Södermanland och Upland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Laguiula härad,
IFröslunda: Hamra1)
Holm: Sjö2)
Haguuda härad.3)
Balingsta: Vik4)
Bro härad.
Bro: Bro °)
Lossa: [Ådö>’]6)
V. Ryd: Granhammar7
Hustru Brita (Per Larssons).
Sten Göstafsson (Tre Rosor).
Klas Bjelke.
Anders Sifridsson Rålamb.
(Båt.)
Bengt Arendsson (Ornflycht).
*) I 1566 års räkenskap för Lagunda uppföres bland "frälsismän" Hustru
Brita på Hamra. Hamra upptages ej som frälsehemman i 1572 års
jordebok, men förekommer i tiondelängden utan tionde; 1573 ger Hustru
Brita af Hamra 7 t:r i tionde. Hon var enka efter Peder Larsson, som
1565 var
fogde öfver Arf och eget.
2) Då Sjö 1541 köptes från Jacob Vestgöte till Arf och eget har det, en¬
ligt uppgift hos Klingspor och Schlegel: Upplands Herrgårdar, "legat för
3 markland jord, mindre fyra örtugar, aderton pund korn och fyra mark
afradspengar". Det tillhörde 1571 Grefve Göstaf Johanssons enka och son.
3) De forna säterierna Tibble och Onsike i Tibble s:n, Höja i Gryt s:n,
Tuna i Dalby s:n, hvilka alla finnas som frälsehemman i 1570-talets
jordeböcker, har jag ej fulla skäl att uppföra som sätesgårdar för denna
tid. Likaså torde landbönder antagligen hafva brukat Bredsjö i Järlåsa,
till hvilket Nils Bölja till Billesta förut skrifvit sig, och som med hans
dotter kom till Jöran Johansson Rosenhane och redan 1562 antecknas
som dennes "frälsehemman". — Icke heller har jag ansett mig kunna upp¬
taga Hammarskog, hvilket af gamla säteriet Tuna och två frälsehemman
i Hammarby bildades till sätesgård af Christer Gabrielsson, men troligen
först 1580 (se Klingspor och Schlegel: Uplands Herrgårdar). Både i
Tuna och Hammarby upptager 1572 års jordebok frälsebönder.
4) Viks gård, som vid denna tid troligen beboddes af Klas Bjelke, gaf 1572
12 t:r, 1573 134 t:r i tionde.
5) Anders Sifridsson kallas väl ej "till Bro" förr än i 1579 års rusttjenst-
längd; men han gifte sig redan 1560 med Anna (Butz eller Store), dot¬
ter af Bror Eriksson till Bro.
6) Det synes mig ej alldeles visst, att Adö var sätesgård vid denna tid.
En frälsebonde i Adö antecknas i jordeboken för 1572 men tre i tionde¬
längden jämte en hustru Malin utan tionde. Troligen var der dock
afvel brukad af någon medlem af Båt-slägten. I 1600 års tiondelängd
säges att Erik Abramson (Lejonhufvud) räknar sig Adö för sätesgård.
7) Bengt Arendsson till Granhammar (son af den bekante Arend Persson
till Ornäs) namnes både 1569 och 1579 i rusttjenstlängden. Då han
efter åtskilliga intyg att döma sjelf bott på gården (se Klingspor och
Schlegel 1. c.) bevisar den omständigheten, att frälsebönder funnos i byn,
ej att säteriet var nedlagdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
