Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike, Södermanland och Upland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
det att åtminstone prestgårdarne i allmänhet motsvarade ortens
större "helgårdar", hvilkas medelafkastning efter ortens lägen¬
het och skördeårets beskaffenhet någorlunda säkert kan be¬
stämmas.
Vidare bör icke lemnas oanmärkt, att, ehuru sätesgårdarne
efter lagen ännu skulle utgöra kronotionde sa väl som preste-
tionde, var, vid den tid som nu är i fråga, sjelfsvåldet att undan¬
draga sig tiondepligten så allmän inom adeln, att man utan
fara kan säga, att en statistisk uppgift om skörden, grundad
på den levererade tionden, icke annat än undantagsvis inne¬
fattar sätesgårdarnes skörd. De fåtaliga uppgifter om sätes-
gårdarnes tionde, jag vid en genomforskning af många års
tiondelängder kunnat hopsamla och i noterna till öfversigten
af sätesgårdarne meddelat, utvisa bäst, att om ock en eller an¬
nan
gård någon gång erlade tionde, de flesta och synnerligen
de största nästan aldrig fylde denna pligt, och att sålunda i
tiondeuppbörden för hvarje år en knapt nämnvärd del af de
adliga hufvudgårdarnes skörd är representerad. Vid sådant
förhållande har jag ansett mig äfven böra fylla denna brist
genom en förslagssumma för hvarje läns sätesgårdar. Härvid
liar jag tagit ledning dels af sätesgårdarnes antal, sådant det
här förut för hvarje härad är uppgifvet, dels af den föreställ¬
ning jag, genom hvarjehanda underrättelser om deras storlek,
kunnat bilda mig om medeltalet af gårdarnes skördebelopp i
hvarje landsända.
I samband härmed har jag ock tillåtit mig att på samma
sätt angifva gissade siffror för sätesgårdarnes boskapsinven¬
tarium. Sedan ett medeltal tagits för gårdarnes ko-tal (det
vigtigaste boskapsslaget, efter hvilket smörräntan alltid be¬
stämdes) hafva de öfriga kreatursslagen med ledning deraf pro¬
portionerats mot länets siffror, enär sannolikt synes att äfven
vid de adliga gårdarne de särskilda kreatursslagen — möjligen
med undantag för hästarne — ingått i inventariet i ungefär
samma
proportion som vid de mindre gårdarne.
Slutligen anmärkes här, att jag vid utförandet af sålunda
gissade siffror för en mindre del af boskapsinventariet och skör-
i fråga varande beräkning kan anses erforderligt, har jag nöjt mig med
att mera
ungefärligt bestämma antalet dels efter förteckningen i fögderi¬
räkenskaperna å de "taxa" utgörande presterna, dels efter tionderedovis¬
ningarna, som tämligen noga och säkert utvisa pastoraten. Beträffande
stomhemmanen hänvisas till min utredning derom i Sveriges Inre historia,
Första delen, Bilagorna s. 52—53. Klockaregårdarne har jag ej beräknat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
