Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nerike, Södermanland och Upland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
i statistiskt hänseende kallas hushåll eller hufvudpersöner. I
sådant hänseende äro dessa längder obestridligen ett vida full¬
ständigare material för en befolkningsstatistik än jordeböckerna,
livilka endast upptaga de besutna hemmans- eller torp-egarne,
och äfven dessa i flera trakter endast kollektivt, så att "gården"
svarade för flera samboende besutna hushåll. Taxeringsläng¬
derna, som i regeln upptaga hvarje besutet hushåll för sig, och
dertill äfven den mer eller mindre talrika klassen af undan¬
tags- eller fördels-folk, ålderstigna bönder eller bondhustrur som
öfverlemnat hemmansbruket till söner, äfvensom andra inhyses-
hjon med eget gods, lösa handtverkare och drängar m. m., ut¬
visa också i de allra flesta fall ett mantal som med 10—20 %
eller mera
öfverstiger jordeboksmantalet, i synnerhet om öde¬
mantalet derifrån afdrages. Der så ej är förhållandet, och skil—
nåden icke beror på tydlig bristfällighet i taxeringslängden, el¬
ler deri att vid taxeringen några vissa gårdar blifvit förbi¬
gångna, — hvilket jag sökt på sina ställen utreda och genom
beräknade siffror ersätta —, kan visserligen antagas, att taxe¬
ringsmännen frångått föreskrifterna och underlåtit att redovisa
den lösa befolkningen, hvarigenom taxeringsmantalet blifvit
mindre än det verkliga hushållsantalet. De fäll der anledning
finnes att misstänka sådan brist äro dock ej särdeles talrika;
på det hela har jag all anledning bekräfta det sid. 11 uttalade
omdömet, att ransakningen vanligen gått till pedanteri. Äfven
de som
ej hafva något att skatta, "fattige", "öde" och "hus¬
arme", äro för det mesta antecknade1).
Om man sålunda kan säga, att i allmänhet taxerings-
mantalet, synnerligen för landsbygden, rätt väl angifver antalet
af hushåll, i den mening ordet nu eger, för den taxeringsskyl¬
diga befolkningen, är dermed en icke ovigtig faktor gifven för
en åtminstone ungefärlig beräkning af Sveriges folkmängd vid
denna tid. Ty förhållandet mellan hushåll och folkmängd sy¬
nes åtminstone ungefärligt kunna bestämmas med ledning af
nutidens statistiskt noggrant kända proportioner dem emellan.
*) Taxeringslangderna äro inom olika landsdelar olika upprättade. Flere-
städes har nämden mycket noga skilt mellan "besutne" och "husfolk";
på andra ställen äro de åter upptagna om hvarandra, så att de ej säkert
kunna särskiljas. Mestadels äro anteckningar förda äfven öfver dem som
för fattigdom undgått skatt, men denna noggranhet är ej öfverallt iakt¬
tagen. Denna materialets olikformighet är orsak dertill, att kolumn¬
rubrikerna "Antecknade vid taxering" och "Taxerade" äro något olika
anordnade för olika landskap och härad i de föregående specialtabellerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
