- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
99

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petersburg. I fall konungen af Danmark icke frivilligt
afträdde Norge och förenade sina trupper med de
svenska och ryska, för att med dem operera mot den
gemensamme fienden, och man häraf föranleddes
att anfalla Seland, så afträdde kejsaren till
konungen af Sverige alla sina från eröfringsrätten
härflytande anspråk på denna ö samt garanterade de
öfverenskommelser, som rörande densamma kunde komma
att uppgöras mellan Sverige och England. I händelse
kejsaren i följd af krigstilldragelserna lyckades vid
fredens afslutande utvidga Rysslands gränser ända till
Weichseln, garanterade Sverige denna nya gräns såsom
ersättning för kejsarens löfte angående Seland och
en följd af hans ansträngningar mot den gemensamma
fienden. Såsom ett bevis på kejsarens personliga
vänskap för kronprinsen af Sverige förband han sig att
bistå Sverige med ett lån af 1 1/2 million rubel att,
efter kejsarens bestämmande, utgå antingen helt och
hållet i penningar eller till en del i penningar samt
till en del i spanmål och mjöl, hvilket lån skulle
af svenska regeringen återbetalas inom sexton månader
efter Norges förening med Sverige.

Denna sista punkt var föranledd af det betryck,
hvari svenska statsverket råkat i följd af de
starka rustningarna, hvartill kronprinsen förskjutit
betydliga summor af sin enskilda förmögenhet. Svenska
statsrådet hade föreslagit, att man af Alexander
borde begära ett lån å 5 millioner rubel, att
återbetalas sedan Norge blifvit med Sverige förenadt,
hvarigenom man tillika skulle erhålla ökad säkerhet
för kejsarens medverkan till denna förening; men,
i följd af de oerhörda ansträngningarna under kriget
mot Frankrike, voro de ryska finanserna icke i sådant
skick, att en så stor summa kunde lemnas Sverige,
och det var endast med stor svårighet Alexander kunde
utfästa sig att lemna den i fördraget utsatta summan,
hvilken, motsvarande 800,000 rdr svenskt banko,
ock utgick med endast 181,000 rdr i penningar samt
med återstoden i spanmål och mjöl, hvaraf, i följd
af inträffad missväxt, Sverige för tillfället hade
stort behof.

Genom Alexanders ifriga förord förmåddes emellertid
lord Cathcart medgifva utbetalandet af de 500,000
pund sterling, han var berättigad att vilkorligt
lemna svenska regeringen, men hvilka nu beviljades
utan något bindande vilkor å kronprinsens sida. Dessa
500,000 pund st., motsvarande 6 millioner rdr banko
och beviljade utan återbetalningsskyldighet, voro
ock för Sverige af ojemförligt mera vigt än den ryska
s. k. rubelfonden, hvarom sedermera mycket talades.

Fördraget i Åbo var för öfrigt åtföljdt af en hemlig
artikel, så lydande: »De begge kontraherande parterna,
som vilja gifva närvarande allians egenskapen och
kraften af ett familjfördrag, förbinda sig å ömse
sidor, i händelse någon som helst makt skulle söka
störa Sveriges eller Rysslands säkerhet och lugn,
att lemna hvarandra det understöd, som kan finnas
nödvändigt till att förekomma eller undertrycka
förslag af så fiendtlig beskaffenhet, och hvilket
understöd aldrig får öfverstiga antalet af 12 à 15
tusen man.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/10/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free