Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ömsesidig saknad de skildes från hvarandra den 12
Juli, då kronprinsen yttrade till kejsaren och till
Fredrik Wilhelm: »Om mina ögon läst väl i framtiden,
skall jag inom några månader återse eder; vi skola
åter sammanträffa med hvarandra i det fiendtliga
lägret, och detta läger skall vara i Leipzig»
— en förutsägelse, som i det följande blef fullt
bekräftad.
Den 16 Juli var Carl Johan åter i Stralsund, der under
hans och Stedingks frånvaro — Stedingk hade åtföljt
kronprinsen till Trachenberg — Adlercreutz fört
öfverbefälet, och den 24 Juli gjorde kronprinsen ett
besök i Berlin, der han mottogs med stor hänförelse af
alla samhällsklasser. Vid återkomsten till Stralsund
den 6 Augusti öfverraskades han af ett besök utaf
den ryktbare franske fältherrn Moreau, segraren
vid Hohenlinden, med hvilken han hade ett längre
förtroligt samtal och hvilken han sökte öfvertala att
stanna vid nordarmén; men Moreau hade redan lofvat
Alexander att biträda honom med sin krigserfarenhet
och öfvertaga ledningen af hufvud-arméns rörelser,
hvarföre han skyndade till kejsarens högqvarter,
der han dock ej länge fick utöfva någon verksamhet,
ty han blef dödligt sårad i slaget vid Dresden den
26 Augusti och afled den 2 September.
Af de tre härar, som enligt den i Trachenberg
uppgjorda fälttågsplanen skulle agera mot Napoleon,
var nord-armén den mest blottstälda. Den stora
armén i Böhmen, så väl som den schlesiska, hade båda
fördelarna af lätta förbindelser sig emellan och
kunde följaktligen lätt understödja hvarandra samt,
i händelse af motgångar, erhålla förstärkningar,
hvaremot nord-armén hade åt ena sidan en stark
fransk här, stödjande sig på Hamburg och Lübeck,
som nu blifvit gjorda till fästningar af första
ordningen, och å den andra de starka fästningarna
Stettin och Küstrin vid Odern, hvilka, så väl som de
vid Weichseln längre bort, innehades af fransmännen,
medan nord-armén, utom Stralsund, hade ingen fästning
af någon betydenhet att stödja sig vid och var allt
för långt aflägsnad från de båda öfriga härarna att
af dem kunna erhålla skyndsam undsättning. I följd
häraf hade det emellertid blifvit nödvändigt att
öka denna härs styrka, hvilken, såsom nyss nämndes,
ursprungligen afsedd att utgöra 100,000 man, blef
vid fälttågets öppnande förstärkt till 155,012
man, nemligen 24,018 man svenska trupper under
fältmarskalken grefve Stedingk, 9,096 man ryska under
fältmarskalken Wintzingerode, 12,252 man likaledes
ryska trupper under generalen grefve Woronzow, 41,350
man preussiska under generallöjtnanten Bülow,
38,900 man äfven preussiska under generallöjtnanten
grefve von Tauenzien, samt 28,396 man nordtyska och
hanseatiska trupper under fältmarskalklöjtnanten
grefve von Wallmoden. Denna styrka hade ett kavalleri
af 22,886 man och ett artilleri af 378 kanoner. [1]
Till aktiva operationer kunde kronprinsen dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
