Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättigheter, en fullkomlig jemlikhet dem emellan upprättas,
utan afseende på deras antal eller deras lands afkastningar.
Den kungliga propositionen remitterades till
konstitutionsutskottet, som den 25 April öfver
densamma afgaf ett betänkande, i hvilket utskottet
tillstyrkte, att rikets ständer måtte till norska
folket afgifva en högtidlig förklaring, att »de genom
sitt erkännande ytterligare vilja besegla den mellan
Norge och Sverige redan verkstälda förening under
samme konung och derjemte äfven erkänna Norge såsom
ett fritt och sjelfständigt rike, hvilket ej kan
delas eller afhändas. Då begge staterna ega folkens
borgerliga frihet skyddad genom egna grundlagar,
väntar svenska folket af denna förening en politisk
styrka inom den nordiska halfön, den högsta, som
kan ernås, innan svear och norrmän sträcka sina
broderliga armar för att sammansmälta till ett
folk». En fullkomlig jemlikhet ansåg utskottet både
enligt rättvisans grunder och klokhetens föranledanden
böra ega rum emellan de båda rikena äfven i så
vigtiga frågor som konunga- och tronföljare-val, samt
tillstyrkte slutligen, att en särskild riksakt till
bestämmande af de konstitutionela förhållanden, som
till följd af föreningen uppkommit, måtte upprättas
samt rikets ständer i Sverige och storthinget i Norge
föreläggas.
Den 8 Maj blef detta betänkande af samtliga
riksstånden till alla delar gilladt, och tillika
uppdrogo ständerna åt utskottet att sammanfatta
grunderna till den föreslagna riksakten, hvilka,
af utskottet uppsatta och af ständerna gillade,
den 16 Maj anmäldes hos konungen såsom svar å den
kungliga propositionen. Härefter utarbetades äfven af
utskottet ett formligt förslag till riksakt, hvilket
öfverlemnades till konungen den 22 Juni, med anhållan
att detsamma måtte meddelas norska stortinget samt
att i det exemplar, som här bibehölles, Sveriges
namn måtte ställas framför Norges, men i det, som
öfversändes till Norge, att der qvarblifva, Norges
namn intagas före Sveriges.
Konstitutions-utskottet vid denna riksdag hade
emellertid icke att sysselsätta sig ensamt med
grundlagsfrågor i följd af föreningen med Norge, utan
fick äfven behandla sådana af stor vigt särskildt för
Sverige. Redan vid 1809 ocn 1810 årens riksdagar
hade förslag blifvit väckta om en förändrad
national-representation, hvilka vid riksdagen
1812 blifvit hänskjutna till näst sammanträdande
ständers afgörande. I ett adelns plenum den 19 April
yrkade lagmannen Christian af Stenhoff, att denna
fråga borde öfverlemnas till snar handläggning
af konstitutionsutskottet. Frågan förekom likväl
hos stånden först den 12 Juni, då den af adeln och
presteståndet hänsköts till konstitutionsutskottet,
»för den handläggning utskottet funne för sig möjlig»,
men af de båda öfriga stånden, med anmodan att
»företaga en fullständigare beredning och så snart som
möjligt inkomma med förslag i ämnet». Härtill svarade
utskottet i ett betänkande af den 10 Juli, att det väl
insåg behöfligheten af ett nytt representationssätt,
som bättre än det närvarande kunde fylla allmänhetens
fordringar; som kunde öfvertyga hvar medborgare inom
hvilken klass som helst, att hans rätt vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
