Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deremot biföllo rikets ständer pensioner å allmänna
indragningsstaten af 1,000 rdr b:ko till hvardera af
de embetsmän, hvilka, sedan rikets allmänna ärendens
beredning upphört i följd af statsrådets förändrade
organisation, förlorat sina befattningar i denna
beredning.
Det visade sig för öfrigt snart, att den inträffade
ministère-förändringen icke gjort oppositionen
blidare.
Den 2 Juni aflät konstitutions-utskottet sitt memorial
angående anmärkningar, gjorda under granskningen af
statsrådets protokoll, och anmälde deri, att utskottet
funnit sig böra under tilltal af justitieombudsmannen
inför riksrätten ställa de konungens rådgifvare,
hvilka i 31 särskilda i memorialet anförda mål, enligt
utskottets åsigt, dels tillstyrkt öfverträdelser
af rikets grundlagar och andra gällande lagar,
dels underlåtit att göra föreställningar eller,
genom vägrad kontrasignation, lägga hinder mot
sådana öfverträdelser; äfvensom utskottet ansett
statsrådets ledamöter samfäldt, eller en eller flere
af dem, icke hafva iakttagit rikets sannskyldiga
nytta, eller statssekreterarne icke med oveld, nit,
skicklighet och drift sitt förtroendeembete utöfvat
i 72 uti memorialet uppräknade fall.
I bilagorna till memorialet voro dessa anmärkningar
närmare utvecklade. En stor del af dem rörde snarare
underlåtenhet hos konungens rådgifvare att fullgöra,
hvad utskottet ansett vara deras åligganden, än
verkliga åtgärder, som lades dem till last. Så
anmärktes fördröjd pröfning af lagkomiténs
förslag till civil- och brottmåls-lagar; det
fortsatta missbruket att låta högre civila embeten
förvaltas endast på förordnande; underlåtenheten
att göra föreställningar mot en af konungen uttryckt
grundsats i fråga om rotejemkningen i Jemtland; det
fördröjda afgörandet af frågan om näringsfriheten;
rådgifvarnes tystnad, beträffande den utaf konungen
inför statsrådet uppgifna anledning för inkallande
af trupper vid de år 1838 i hufvudstaden förefallna
oroligheter, samt generaladjutantens för armén
underlåtenhet att i afseende å dessa oroligheter
meddela kongl. maj:t nödiga upplysningar och
genom egna lämpliga anordningar söka förebygga
deraf uppkomna beklagliga följder; rådgifvarnes
fortfarande att gifva konungen råd, ehuru dessa råd
hos honom njutit så litet förtroende, att han till
ett högt embete och deltagande i en del inför hans
maj:t hållna rådslag förordnat en man, om hvilken
samme rådgifvare förklarat, att han hvarken innehade
de egenskaper eller det anseende i allmänhet, som
fordras att förvalta ifrågavarande embete [1]; deras
stillatigande vid konungens beslut, att inköpssumman
för kasserade gevär, hvilka köparen låtit i kronans
förråd qvarblifva, skulle till honom återställas, och
att dessa gevär, jemte öfriga dylika, som framdeles
kunde ifrågakomma att från kronans förråd afskiljas,
skulle slopas och göras obrukbara, »så att illasinnade
ej måtte kunna sig deraf begagna till lugnets och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
