Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på stånd skulle ega rum äfven inom förstärkta utskott
och i riksståndens nämnder.
Vid 1834, 1835 årens riksdag beslöts och
sanktionerades den förändring i regeringsformen,
att der omnämnde tvänne kreditiv skulle anvisas på
riksgäldskontoret i stället för på banken, samt den
ändring i riksdagsordningen, att frälsehemmansegare
erhöllo representationsrätt i bondeståndet och att
endast de härad, som tillhörde samma domsaga, finge
förena sig om val af fullmäktige i detta stånd,
i stället att förut så många härad som helst kunde
förena sig om ett sådant val. Endast i händelse
någon domsaga innehölle färre än 100 valberättigade
hela hemman, kunde den, enligt den beslutade
grundlagsändringen, förena sig om gemensam fullmäktig
med ett eller flera inom annan domsaga belägna härad.
Vid 1840, 1841 årens riksdag infördes den förändring
af statsrådet, att densamma skulle bestå af tio
ledamöter (två statsministrar och åtta statsråd),
som egde alla der förekommande ärenden öfvervara och
bland hvilka sju skulle vara chefer för hvar sitt
stats-departement, nemligen justitie-statsministern
för justitie-departementet, statsministen för utrikes
ärenden för utrikes-departementet, en chef och
föredragande statsråd för landtförsvars-depatementet
tillika konungens rådgifvare i kommandomål för
armén, en för sjöförsvars-departementet, tillika
konungens rådgifvare i kommandomål för flottan, en för
civil-departementet, en för finans-departementet, och
en för ecklesiastik-departementet, samt tre statsråd
utan departement, af hvilka minst två borde hafva
förvaltat civil beställning. Hofkanslern, de fyra
statssekreterarne, generaladjutanterne för armén
och flottan samt rikets allmänna ärendens beredning
indrogos.
I sammanhang med denna nya organisation af statsrådet
berättigades departementscheferne att omedelbarligen
kunna till vederbörande expediera alla föreskrifter
och erinringar om verkställighet och fattade beslut.
Öfriga vid denna rikdag genomförda grundlagsändringar
rörde rättighet för konungen att, när han går i fält
eller reser till aflägsnare inrikes orter, förordna
prins af sitt hus till ordförande i den tillförordnade
regeringen; rättighet för adjunkter, docenter och
alla akademiska tjenstemän, som för sina befattningar
ega presterlig befordringsrätt, vid universiteten i
Upsala och Lund att med professorerne deltaga i val af
minst en professor från de verldsliga fakulteterna
vid hvartdera universitetet till riksdagsman i
presteståndet, men med rättighet att hvartdera
sända två sådana fullmäktige; föreskrift att i
mål, der tre stånds beslut utgör rikets ständers,
expeditionen af beslutet ej kan uppehållas genom ett
stånds återförvisning; rättighet för hvar och en att
utgifva författares efterlemnade skrifter, så framt
hans arfvingar eller rättsinnehafvare icke inom tjugu
år från hans död utgifningsrätten begagnat, äfvensom
i händelse ett sådant begagnande icke af dem inom
hvart tjugonde år förnyas, samt straffbestämmelser
för föryttrande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
