- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
296

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen - Rättsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afgjord öfvervigt och det var en af de nya
bruksrepresentanterne, som der oftast och
eftertryckligast förde dess talan.

Bondeståndet blef vid 1834, 1835 årens riksdag
tillökadt med frälsehemmansegare, men förblef för
öfrigt till sin sammansättning oförändradt, hvaremot
det undergick en ganska betydande förändring i sin
hållning och i afseende å der rådande riktning. Det
politiska omyndighetstillstånd, hvari detsamma vid
början af det nya statsskicket tydligen ännu befann
sig och som äfven under de första riksdagarna tycktes
fortfara, frånträdde ståndet redan vid 1817, 1818
årens riksdag och, i stället att, såsom dittills,
låta sig villigt styras af den utaf regeringen
tillsatte sekreteraren, antog ståndet nu en mer
och mer sjelfständig hållning, som under de sista
riksdagarna öfvergick till bestämd opposition, och
om ståndet förut varit allt för villigt att låta
sig styras af sin sekreterare, kunde man nu anmärka,
att dess flertal allt för obetingadt lyssnade till
oppositionens ledare. På det hela hade dock ståndet
onekligen vunnit ganska mycket i politisk bildning.

Rättsväsendet.



Vid första riksdagen under det nya statsskicket, då
nya grundlagar antogos, sökte rikets ständer äfven
tillvägabringa en omarbetning af allmänna lagen. I
April 1810 anhöllo de hos kongl. maj:t, att, »då
rikets lagar otvifvelaktigt dels fordrade förenkling,
för att af allmänheten och domare kunna rätt fattas,
dels ock förbättring till deras innehåll», en komité
af lagkunnige erfarne män måtte tillsättas för att
utarbeta fullständigt förslag till nytt lagverk, som
vid nästa lagtima riksdag kunde ständernas granskning
underställas.

Denna framställning förnyades vid följande riksdagen
samma år, då tillika ett årligt belopp af 5,000 rdr
banko anvisades för det nya lagverkets utarbetande.

I November 1810 förordnades ock af kongl. maj:t en
komité, med justitie-statsministern till ordförande,
som egde föreslå på hvad sätt denna rikets ständers
önskan skulle ändamålsenligast kunna vinnas, hvilka
allmänna grunder till urskiljande af juridiska och
ekonomiska lagar syntes lämpligast böra följas, samt
af huru många och hvilka den begärda lagkomitén skulle
bestå.

Sedan komiterade i anledning häraf inkommit med
yttrande och förslag, tillsattes den 14 Februari
1811 denna lagkomité, bestående, enligt komiterades
förslag, af två embetsmän från särskilda landsorter,
två embetsmän i Stockholm och en universitetslärare,
nemligen lagmannen i Skåne M. Flinck, häradshöfdingen
i Nerike Carl Törnebladh, assessorn, sedermera
kommerserådet O. Zenius, advokatfiskalen Per
Staaff
samt professorn vid Upsala akademi Lars
Rabenius.
Till ordförande i komitén förordnades
justitie-statsministern grefve Fredrik Gyllenborg. I
Februari 1814 erhöll komitén en ytterligare ledamot i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/10/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free