Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deri, och genom en författning af samma dag
bestämdes en ålder af minst 25 år för utöfvande af
domare-embete. Den af kongl. maj:t den 4 Maj 1827
utfärdade skiftesstadga godkändes af ständerna,
med några ändringar af mindre betydenhet, hvilka af
kongl. maj:t gillades.
Vid 1834, 1835 årens riksdag genomfördes likaledes
flera förändringar i ärfda-, handels-, missgernings-,
straff- och rättegångs-balkarna, hvarigenom, bland
annat, stadgades, att den, som lasteligen talar eller
skrifver något om konungens person eller gerningar,
om drottningen eller om den, som till efterträdare
på tronen förklarad är, skulle halshuggas eller
straffas med fängelse å fästning från två till tio
år, allt efter brottet och omständigheterna dervid,
i stället att förut dödsstraff var ovilkorligen
stadgadt för denna förbrytelse. För öfrigt meddelades
åtskilliga förklaringar öfver utsöknings-balken och
andra författningar i lagsökningsmål, äfvensom flera
ändringar skedde i författningarna angående utmätning
samt i förordningen angående inteckning i fast egendom
den 13 Juli 1818. Den 30 Maj 1835 utfärdades ny lag
för inrikes vexlar.
Vid 1840, 1841 årens riksdag beslutades af båda
statsmakterna upphäfvandet af lagens stadganden
rörande qvalificeradt dödsstraff, inskränkning i
spö- och risstraffens användande, stockstraffets
upphäfvande, samt upphörande af tillåtelsen för
hofrätterna att i dråpmål döma till lottkastning,
då ej utrönas kan hvilken af flera varit den dödes
baneman. Dessutom skedde åtskilliga ändringar
i utsöknings-balken. För öfrigt ingingo från
ständerna till kongl. maj:t en stor mängd förslag
till ändringar i särskilda delar af lagen, hvilka
dock ej af kongl. maj:t sanktionerades.
För fångvården vidtogos under detta tidskifte
åtskilliga vigtiga åtgärder och flera författningar
utfärdades.
Så gafs i berättelsen vid början af 1815 års
riksdag tillkänna, att arbets- och korrektionshus
blifvit inrättade i Upsala och Hernösand, samt
reglementen utfärdade för korrektionshusen i Örebro
och Upsala. Enligt riksdagsberättelsen 1817 hade
reglementen blifvit utfärdade ytterligare för
invalid-, arbets- och korrektionshusen i Upsala,
Nyköping, Uddevalla och Falun, samt i Skaraborgs och
Vermlands län.
Den 31 Augusti 1819 utfärdades en författning,
angående sysslolösa och vanartiga personers insättande
och hållande till arbete å den då inrättade allmänna
arbetsinrättningen i Vadstena, så väl som å en
förut befintlig sådan inrättning i Carlskrona, och
tillika förordnades en särskild komité att föreslå
nödiga förbättringar af fängelserna i allmänhet, samt
särskildt att utarbeta förslag rörande behandlingen
af personer, som för bristande näringsfång förlorat
friheten.
Samma år hade äfven blifvit bragt till verkställighet
det förändrade sätt för fångars forsling och
bevakning, hvarom kongl. maj:t under den föregående
riksdagen aflåtit till ständerna ett förslag, som af
dem blifvit godkändt.
Den 3 Februari 1825 förordnades en särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
