Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ull å riksgäldskontoret ett kreditiv af 200,000 rdr,
att disponeras af kommerse-kollegium, som skulle
besörja utlåningen enligt faststälda grunder, hvilket
kreditiv äfven vid följande riksdagen beviljades till
samma belopp och vid 1840, 1841 årens riksdag ökades
till 300,000 rdr.
Fiskerierna sökte man äfven på hvarjehanda
sätt uppmuntra. Den 23 Oktober 1811 utfärdades
privilegium för ett bolag till idkande af sillfiske
på djupet. Vid 1818 års riksdag beviljades till
sillfiskets uppmuntran en låne-fond af 200,000
rdr. Genom kommerse-kollegii kungörelse den 13
Augusti 1827 meddelades förändrade föreskrifter i
afseende å skånska saltsjöfisket. I berättelsen
vid början af 1828 års riksdag gaf kongl. maj:t
tillkänna, att understöd af allmänna medel blifvit
beviljadt för vetenskapliga undersökningar rörande
orsakerna till fiskeriernas då inträffade förfall,
och i följd af dessa undersökningar, jemte öfriga i
ämnet vunna upplysningar, meddelades genom kongl.
brefvet den 9 Februari 1833 landshöfdingarne i de
särskilda länen åtskilliga föreskrifter, rörande
åtgärder till fiskeriernas befrämjande och förkofran,
äfvensom kongl. maj:t den 22 Juni samma år utfärdade
förändrade föreskrifter, rörande utarrenderingen
af kronans fisken och vilkoren dervid. Tillika
meddelades föreskrifter om åtgärder till förekommande
af uppgrundningar vid vattendragens utlopp, samt till
vinnande af ett bättre saltningssätt vid storfiskets
bedrifvande. Genom kongl. kungörelsen den 6 April 1838
beviljades fiskarefartyg frihet från skyldighet att
taga lots och erlägga lotspenningar, och genom kongl.
brefvet den 11 Juli 1842 medgåfvos särskilda förmåner
vid idkande af storfiske med sådana fartyg, som af
engelsmän och holländare vid storfiske i Nordsjön
begagnas.
Skogshushållningen var under detta tidskifte vid flera
tillfällen föremål för båda statsmakternas omtanke.
Vid 1809 års riksdag beslöto ständerna en
undersökning af de s. k. rekognitions-skogarna
eller de kronans allmänningar, hvilka mot någon
viss årlig »rekognitions-afgift» blifvit till
bruken och bergverken upplåtna. Den beslutade
undersökningen afsåg att få utrönt, huru mycken
skog borde tillerkännas bergverken för deras drift
och underhållande, hvarefter hvarje bergverks egare
skulle få till skatte köpa den hans bergverk tillagda
skogsdel, då rekognitions-afgiften med detsamma skulle
upphöra. De för bergverken icke behöfliga skogar
åter skulle i vissa lotter fördelas och på auktion
till den mestbjudande försäljas. I enlighet med detta
ständernas beslut blef ock kongl. kungörelsen angående
användandet af de till bergverken och bruken upplåtna
rekognitions-skogar den 4 Februari 1811 utfärdad, och
i densamma stadgades, bland annat, att, om ansökning
rörande skogens skatteköp icke inkommit inom den 4
Februari 1817, skulle tills vidare innehållas med all
skattläggning å den vid undersökningen för brukets
behof utrönta del af skogen, hvilken bruksegaren
finge fortfarande mot rekognitions-afgift begagna.
Vid 1818 års riksdag beslöto ständerna, att alla
rekognitions-skogar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
