Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
garfning och valsning, här blefve till sin
beskaffenhet närmare pröfvad och känd, hade
kongl. maj:t med särskilda beviljade förmåner
understödt anläggningen af ett valsverk i större skala
inom riktet. Ädelfors guldverks nedläggning, hvilken
ständerna både vid 1818 och 1823 årens riksdagar
beslutat, hade nu blifvit af kongl. maj:t bifallen.
Berättelsen vid 1834 års riksdag angaf, att
konjunkturen för bergshandteringen sedan sista
riksdagen varit mindre fördelaktig än förut, hvartill
orsaken i betydlig mån vore, att, under det mängden
af de svenska jerntillverkarne, i förlitande på
malmernas erkända godhet, förblifvit vid det gamla
tillverkningssättet eller det s. k. tysksmidet,
hade man i England lyckats att, genom förbättrade
arbetsmetoder, oaktadt dervarande malmers mindre
goda beskaffenhet uppbringa jerntillverkningen i
flera afseenden till lika godhet med den svenska,
hvilket haft menligt inflytande på svenska
jernhandeln. Detta förhållande hade ock väckt
svenska jerntillverkares omtanke att tillegna sig
de utländska förbättrade arbetsmetoderna, och bland
dessa hade ett i England uppfunnet smidessätt i täckta
härdar, det s. k. Lancashire-smidet, i synnerhet
fäst uppmärksamhet såsom i Sverige användbart,
hvarföre kongl. maj:t tillåtit, att det till 1835
års slut finge vara innehafvare af stångjerns- och
ämnes-hamrar öppet att, utan hinder af gällande
smidesförfattningar, försöka denna engelska
smidesmetod eller hvilket annat tillverkningssätt de
åstundade. Sedan 1829 års början hade 16,400 skeppund
nytt stångjernssmide och 2,250 skeppund ämnessmide
blifvit beviljade, till största delen på köpetackjern,
samt två nya masugnar anlagda. Större frihet att få
afyttra tackjern hade äfven blifvit medgifvet.
Denna frihet blef ytterligare utvidgad genom kongl.
kungörelsen den 16 Maj 1835, som förklarade handel
med och förbrukning af tackjern inom riket vara
fullkomligt fri, utan hinder af några genom äldre
författningar eller bruks-privilegier deri gjorda
inskränkningar. Fri och oinskränkt rätt att tillverka
tackjern medgafs äfven der denna frihet förut varit
inskränkt.
Genom kongl. kungörelsen den 26 Oktober 1838
meddelades förändrade föreskrifter rörande
stångjerns-smidet och den gröfre jernförädlingen
i riket, hvarigenom, bland annat, jernverksegare
berättigades att begagna den smides-metod, de för
sig tjenligast funne, och dervid använda så många
eldstäder, som för sådan metod vore nödiga, dock med
vilkor att underkasta sig stadgade kontroller till
förekommande af smidesrättens öfverskridande.
I allmänhet hade sålunda större frihet i
bergshandteringen blifvit medgifven, och följderna
häraf hade, enligt hvad i berättelsen vid 1840
års riksdag tillkännagafs, visat sig ganska
fördelaktiga. Under åren 1834—1838 hade 62,769
skeppund nya stångjernssmiden blifvit beviljade och
under året 1839 omkring 85,000 skeppund, så att vid
detta års slut det privilegierade stångsjernssmidet
i riket uppgick till nära 600,000 skeppund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
