Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maj:t tillkänna, att nya stater blifvit faststälda
för båda universiteten, hvarigenom dels de förut
af kongl. maj:t beslutade nya professioner, i
Upsala en inom juridiska fakulteten och en i modern
litteratur och estetik inom den filosofiska, samt i
Lund en inom den juridiska, blifvit på ordinarie stat
uppförda och vederbörande konsistorier anbefalda om
deras tillsättande gå i författning, dels lärarnes
löneförmåner jemnade och de alltför mycket vanlottades
förbättrade, i den mån disponibla tillgångar dertill
lemnat medel. Då likväl de af rikets ständer beviljade
anslag, så väl för att öka antalet af ordinarie lärare
som ock att förhjelpa dem samt universitetets öfrige
embets- och tjenstemän till behöfliga förmåner,
betydligt understigit hvad komitén i sitt den 20
December 1828 afgifna betänkande ansett icke blott
nyttigt, utan oundgängligen nödvändigt, så vida dessa
högre lärdoms-säten skulle motsvara en stigande och
utvidgad upplysnings stegrade fordringar samt kunna
uppehålla sig i bredd och jemförelse med främmande
länders likartade institutioner, hade från båda
universiteten framställningar inkommit om behofvet
af betydligt ökade anslag.
Rikets ständer beviljade ock anslag till fyra
nya löner å 1,600 rdr banko för två professorer
vid hvartdera universitetet, af hvilka minst en i
den juridiska fakulteten, under vilkor att vid båda
universiteten föreläsningar skulle hållas öfver rikets
grundlagar och konstitutionela institutioner, äfvensom
ständerna medgåfvo fortfarandet af det vid föregående
riksdag beviljade anslag af 4,000 rdr till hvartdera
universitetets materiela behof och ökade detta belopp
med ytterligare 2,000 rdr vid hvartdera läroverket,
samt anslogo äfven 3,300 rdr till förbättring i de
sex äldste professorernes löner och till understöd
för yngre akademiska lärare.
Vid samma riksdag anvisades äfven 25,000 rdr till
nödiga byggnader för Lunds universitet och ett
lika stort belopp till enahanda behof för Upsala
universitet, samt deraf i främsta rummet till
uppförande af en observatorii-byggnad. Den nya
redan 1819 begynta biblioteks-byggnaden i Upsala
var nu fullbordad, så att inflyttningen af det
akademiska biblioteket redan börjat, och i Lund
hade en påbyggnad å det gamla akademi-huset blifvit
verkstäld, hvarigenom akademien erhållit nya lärosalar
och en rymligare lokal för sitt bibliotek.
Kansler för Upsala universitet var i Juni 1810
riksmarskalken grefve Axel von Fersen, hvarefter
kronprinsen Carl Johan åtog sig denna befattning
till dess han blef konung 1818, då den öfvertogs af
kronprinsen Oscar, som utöfvade densamma intill slutet
af Carl Johans regering. Båda kronprinsarne omfattade
med intresse universitetets angelägenheter, men bådas
och i synnerhet Carl Johans tid var tillika upptagen
af så många andra bestyr, att kanslers-göromålen
hufvudsakligen bestriddes dels af prokanslern,
erkebiskopen, dels af kanslerssekreteraren, hvilken
befattning under hela detta tidskifte innehades af
expeditionssekreteraren, sedermera kanslirådet Johan
Julius Beckmarck, 1815 adlad med namnet Fredenstam,
som redan 1806 förordnades till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
