Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1833, och den 1 November 1839 skedde en ny reglering
af dessa läroverk, hvarvid lärarnas antal och aflöning
bestämdes.
För folkundervisningen röjde sig under detta tidskifte
vid flera tillfällen ett lifligt intresse. I 1686 års
kyrkolag omnämnas inga folkskolor, utan enligt denna
lag ålåg det i första rummet föräldrarne att, såsom
från uråldriga tider varit svensk sed, dels sjelfve
undervisa sina barn, dels tillse, att de under deras
ögon blefve undervisade. Presten tillhörde tillsynen
öfver, att föräldrarne i detta hänseende fullgjorde
sin skyldighet, och klockaren skulle dervid vara hans
biträde. Kontrollen låg hufvudsakligen i roteförhören
hvarje söndag och i den noggranna kännedom det ålåg
presterskapet att förskaffa sig om hvars och ens
kunskapsgrad. Också fick ingen ingå äktenskap, som
var okunnig i sin kristendomslära. Hvarken föräldrarne
eller presterskapet synas dock hafva särdeles noggrant
iakttagit dessa pligter, ty flera klagomål förspordes
öfver folkundervisningens bedröfliga skick, och det
är i sådant hänseende rätt betecknande, att kongl.
maj:t fann sig föranlåten genom en rundskrifvelse
af den 14 Juni 1820 förständiga konsistorierna att
tillse, det endast välfrejdade personer antoges till
skolmästare, samt länsstyrelserna att öfvervaka, det
inga kringstrykande och vanartiga personer befattade
sig med sådan undervisning.
Man hade emellertid fått kunskap om, att i
England och Frankrike för barna-undervisningen
användes en ny metod, den s. k. Bell-Lancasterska
vexelundervisningen, hvaraf man lofvade sig stora
fördelar. Grefve Carl Henrik Posse, som i Paris
lärt känna denna metod, utsände på sin bekostnad en
person att studera densamma och inrättade sedermera,
med dennes biträde, å sitt gods Fogelvik den första
Lancaster-skola i Sverige 1813. Derefter visade
grefve Jakob De la Gardie ett synnerligt intresse
derför och yrkade dess allmännare införande äfven
i Sverige. I Inrikes tidningar lästes 1816 en
fullständig redogörelse för dess egendomligheter,
och nu utsände äfven regeringen en skollärare
P. G. Svensson med uppdrag att taga noggrann
kännedom derom. Vid sin återkomst utgaf han ock
1819 en tryckt berättelse derom och införde denna
metod vid den Philipsenska skolan i Stockholm,
der han var lärare. År 1822 stiftades »svenska
vexelundervisnings-sällskapet», hvars stadgar
författades af Grefve De la Gardie. Vid 1823 års
riksdag ordades ock mycket om vexelundervisnings
införande i folkskolorna; men åtskilliga farhågor
uttalades mot dess lämplighet på landsbygden och
i synnerhet mot dess införande genom offentlig
myndighets försorg: detta borde öfverlåtas åt den
enskilda företagsamheten.
Resultatet af öfverläggningarna blef emellertid en
framställning af ständerna, dels att konsistoriernas
uppmärksamhet måtte riktas på den vigtiga frågan
och särskildt på vexelundervisningens lämplighet,
samt angelägenheten af att bibehålla vid laga kraft
föreskrifterna om klockares undervisningsskyldighet,
dels ock att af den tillsatta läroverks-komitén
få utarbetadt ett förslag jemväl för den lägre
undervisningens ordnande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
