Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forskningar, troligen äfven af obenägenhet för
tvånget i ett hoflif. Frukten af hans forskningar
framträdde i hans Svea rikes häfder, der han med
ens framstod som den främste häfdeforskaren och
häfdetecknaren inom vårt land, med högst få likar
inom något annat. Så mycket mera måste man beklaga,
att detta stora verk ej af honom fortsattes. I stället
åtog han sig, på anmodan af de bekante professorerne
i Göttingen Heeren och Ukert, att för deras historiska
bibliotek, hvartill de utmärktaste historieskrifvarne
i särskilda länder skulle bidraga, utarbetandet
af Svenska folkets historia, hvilken han likväl ej
fortsatte längre än till Christinas tronafsägelse
1654. Så många värdefulla uppsatser han än sedermera
utgaf, hade det dock varit ännu önskvärdare, om dessa
större historiska verk blifvit af honom fullföljda,
och det måste alltid läggas honom till last att
så ej skedde. Ihärdighet var i allmänhet hvad som
felades honom, och han tröttnade alltför snart vid
arbeten, dem han i början omfattat med lifligaste
intresse. Sjelf yttrade han ock: »Jag kan ej vara en
dagsverkare; får jag ej omvexla göromål, är det slut
med mig».
Andra af Geijer utgifna historiska skrifter äro:
»Betraktelser öfver europeiska kolonialväldets
grundläggning», 1819, »Några betraktelser
öfver den store Gustaf Adolfs tidehvarf»
(Geijers inträdestal i vitterhets-, historie- och
antiqvitets-akademien 1826), »Jemförelse emellan
den heroiska tidsålderns seder hos greker och
skandinaver», 1830, lefnadsteckningar, nekrologer
och minnestal öfver riksrådet friherre Malte Ramel
(Geijers inträdestal i svenska akademien 1826), Erik
Sjöberg (Vitalis) 1828, grefve Clas Fleming, 1832,
Johan Christian Fredrik Hæffner, 1833, Clas Gustaf
Myrén, 1835, Marcus Tullius Cicero, 1836, Johan Olof
Wallin, 1840, Georg Stjernhjelm, 1840, grefve Otto
Wilhelm Königsmark, 1845, och Esaias Tegnér, 1846,
»Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta
handlande personer under tiden från konung Carl XII:s
död till konung Gustaf III:s anträde till regeringen»,
1838, »Konung Gustaf III:s efterlemnade och 50 år efter
hans död öppnade papper», 1843, samt »Personalier,
upplästa vid Carl XIV Johans begrafning», 1844.
Sjelf skrifver Geijer i sina »Minnen, Utdrag
ur bref och dagboksanteckningar», 1834, om sitt
historiska författarskap: »Ett har förblifvit från
min poetiska ingång i historien. Jag intresseras
blott af det menskliga deri — karakterer, seder,
lagar, samhällsförhållanden; allt, äfven det minsta
drag, i bilden af ett menskligt tillstånd är mig
naturligen vigtigt, och jag skyr ingen möda att
uppspana det. Hvad som ej låter bringa sig i ett
sådant sammanhang är mig likgiltigt, tills vidare. Det
nakna faktum existerar för mig ej. Jag har öfveröst
mig med sådant, af pligt. Det är som att slå vatten
på gåsen. Det fastnar ej. Det menskliga samhället
i alla sina likheter och olikheter under särskilda
odlingsgrader och omständigheter har alltid varit
mitt älsklings-ämne. Det närvarande, det förflutna,
allt är mig i detta hänseende intressant».
Detta varma intresse för menniskan och menskligheten
framträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
