Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Munck af Rosenschölds född 1755, professor i
teoretisk medicin i Lund 1805-1832, död 1840,
en af Sveriges mest berömde läkare och äfven under
riksdagarna en ganska framstående ledamot af adeln;
Carl Fredrik Liljewalch, född 1770, professor i
barnförlossningskonst 1810 och derjemte i kirurgi
1812-1843, död 1844, utmärkt både såsom läkare,
vetenskapsman och lärare;
vid Carolinska mediko-kirurgiska institutet i
Stockholm: Anders Johan Hagströmer, född 1753,
anatomie professor 1793, Öfverdirektör och
ordförande i kirurgiska societeten 1795, ledamot
af collegium medicum 1796, en bland stiftarne af
svenska läkare-sällskapet, generaldirektör öfver
lazaretten i riket 1808, adlad 1812, medicinalråd
och inspektor för Carolinska institutet 1816,
död 1830, verksam och nitisk befordrare af både
läkarebildningen och helsovården; Erik Gadelius, född
1778, en af läkaresällskapets stiftare och dess förste
sekreterare, professor i teoretisk medicin 1811, död
1827, en af de mest anlitade läkarne i hufvudstaden,
särskildt berömd för det genom hans verksamhet
inrättade brunns-lazarettet vid Sabbatsberg;
Johan Wilhelm von Döbeln, född 1785, fältläkare
under kriget 1813, professor i praktisk medicin och
Öfverfältläkare för Stockholms garnison 1815, död
1846; Per Gustaf Cederschiöld, född 1782, professor i
barnförlossningskonst och direktör för barnbördshuset
i Stockholm 1822, berömd både såsom läkare och
författare af flera vigtiga medicinska arbeten,
samt äfven under riksdagarna en ganska framstående
ledamot af adeln; Anders Adolf Retzius, född 1796,
professor i anatomi och institutets inspektor 1839,
vetenskaps-akademiens fullmäktig i presteståndet vid
1840, 1841 årens riksdag, ledamot af ett stort antal
in- och uländska vetenskapliga samfund, död 1860, en
af Sveriges mest ansedde vedenskapsmän under detta
tidskifte, i synnerhet berömd för sina forskningar
inom anatomiens och fysiologiens områden; Carl
Johan Ekströmer, född 1793, lifmedikus hos konungen,
öfverkirurg vid serafimer-lazarettet och sekreterare i
svenska läkare-sällskapet 1821, professor i kirurgi
1827, ledamot af vetenskaps-akademien samma år,
dess fullmäktig under riksdagarna 1828-1830,
1834, 1835, adlad 1836, generaldirektör öfver
hospitalen och lazaretten i riket 1837, ordförande
i sundhets-kollegium 1849, död 1860, i yngre år känd
såsom skicklig kirurg, men sedermera mest berömd för
sin embetsmanna-verksamhet.
Såsom lärare och författare i matematik utmärkte
sig vid Upsala akademi: Jöns Svanberg, född 1771,
vetenskaps-akademiens astronom 1803, dess sekreterare
1809, professor i matematik i Upsala 1811–1841,
död 1851, berömd såsom en af sin tids kunnigaste
matematiker och författare till en mängd afhandlingar
i matematiska ämnen, samt Carl Johan Malmsten, född
i Vestergötland 1814, professor 1842, statsråd 1859,
landshöfding i Skaraborgs län 1866, död 1886;
vid Lunds universitet: Carl Erik Kjellin, född 1776, professor
1812–1825, kyrkoherde i Kumla församling inom Strengnäs stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
