Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440 Carl
XIV Johan.
affischer, embetshandlingar, musikalier och en mängd
annat på hans skrifbord, så att han sjelf allra minst
hade reda på hvar de funnos.
Hans »Visor och sångstycken» blefvo emellertid
så omtyckta, att han utgaf ! en samling deraf i
2 häften 1809 och 1811, hvilka af den nya vittra
skola, som under tiden uppstått och till hvilken vi
här nedan återkomma, blefvo mycket strängt bedömda
samt författaren förklarad för »e4i medelmåtta,
hvilken för sin rätt till skaldenamnet endast hade
att åberopa antalet af halsar, hvilka i alla Svea
rikes värdshus skrala hans anspråksfulla missljud». På
dessa anfall svarade Valerius endast med tre dikter:
den qvickt lekande, godmodiga visan »Polyfemerne»,
sonettcykeln »Pennan, papperet och bläcket», samt
»Den nyaste skapelsen eller aningens verld», af hvilka
de båda sistnämnda äro ibland de qvickaste parodier,
den nya skolans sångart framkallat.
Sedermera skref Valerius texten till en opera
»Björn Jernsida», hvartill Du Puy skulle sätta
musiken och som skulle uppföras vid Carl Johans
kröning; men då kompositören ej blef färdig med
sitt arbete, författade Valerius i stället ett
allegoriskt divertissement Balder, som uppfördes
vid kröningshögtidligheterna. År 1824 tillades honom
svenska akademiens andra pris för en öfversättning
af »Massilias belägring», en episod ur Lucani
Pharsalia, och 1831 utgaf han första häftet af sina »
Vitterhetsförsök ».
På sin ålderdom träffades han af missödet att,
sedan genom en underordnad tjenstemans oredlighet
en balans uppkommit i tullmedlen, dömas att for
bristande tillsyn ersätta förlusten och se beslag
läggas på sin egendom. Han drog sig nu, »hedrad af
allmänt förtroende och allmänt deltagande», från
embetsmannabanan 1841 och flyttade till Upsala,
der häri tillvann sig både aktning och förtrolig
vänskap af sina förra vittra motståndare, hvilka,
så väl som allmänheten, han öfverraskade med en
1843 utgifven ny tolkning af de flesta Pauli bref,
från originalspråket. År 1847 flyttade han åter till
Stockholm, der han afled vid 76 års ålder i Augusti
1852, »lika värderad såsom skald och som menniska,
förenande barnasinnets fromhet och den lef-nadsvises
lugn och en Qviritisk värdighet med en nästan
jungfrulig blygsamhet» - yttrar Beskow i företalet
till Valerii år 1855 utgifna vitterhetsarbeten.
Om Valerii lärodikter har man anmärkt, att de röja en
stor förmåga att uttrycka en tanke i sinnrik korthet,
hvarföre ock många af hans verser Öfvergått till
ordspråk och fått en plats i förskrifter. De röja
ock mycken förkärlek för antiteser, hvilka onekligen
stundom äro tvungna; men detta är långt ifrån det
vanliga fallet, hvaremot man icke kan fritaga honom
från ett visst slöseri med denna form, genom hvilket
dessa hans dikter fått en öfvervägande retorisk
pregel. För öfrigt röjer sig i de flesta af hans äldre
dikter en ungdomlig häftighet^ en viss orolig ifver,
hvilken faller ännu mer i ögonen, om man jemför dem
med den lugna, jemna gången i Kullbergs lärodikter. I
det kraftiga uttryckssättet och i en viss glans,
som Valerius stundom breder ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
