Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Carl
XIV Johan,
en större roman, »Familjen Falkensvärd», i 2 delar och
1846-1851 åter en större roman »Aurora Königsmark».
I allmänhet var Palmblad en af sin tids mångsidigaste
författare, med stor beläsenhet i så många riktningar,
att han svårligen kunnat ega full grundlighet i
någon. Hans bedömanden voro ock ej alltid fullt
tillförlitliga, och hans vittra granskningar
togo alltför ofta och alltför mycket intryck af
partiåsigter; men för språkets, stilens, den glada
stämnirfgens behag och de ofta qvicka, icke sällan
rätt spetsiga infallen lästes hans vittra skrifter
alltid med nöje, likasom äfven de vetenskapliga
och synnerligast de geografiska hade stora
förtjenster. För öfrigt gjorde han sig särskildt känd
och mycket omtyckt för sin gästvänlighet. Väl-fägnaden
å hans mottagningar var mycket enkel; men alla,
som infunno sig, och de voro vanligen ganska många,
rönte ’det vänligaste mottagande, frispråkigheten var
stor och allmän, och värden sjelf lifvade den mer än
någon annan. Det var således äfven ur denna synpunkt,
så väl som ur flera andra, en icke ringa förlust för
samhället, när Palmblad, vid 63 års ålder, afled den
2 September 1852.
Bland Vitterhetsidkare, som från början slöto
sig till den nya skolan, böra för öfrigt nämnas:
Peter Elgström, född i ett torp på Elgaryds egor
i Småland 1781 och son af en fattig tjenstepiga,
hvars matmoder bekostade hans skolundervisning, efter
hvars slut han under många försakelser blef student
i Upsala 1799, men måste derefter ofta afbryta sina
akademiska studier för att försörja sig såsom lärare
i enskilda hus, medlem af Aurora-förbundet 1807 och
medarbetare i Phosphoros, i hvars första årgångar
flera dikter af honörn förekomma, som röja en
omisskännlig skaldebegåfning och en viss frändskap
med så väl Atterboms som Stagnelii skaldskap,
men någon ytterligare utveckling af Elgströms
eget blef honom ej förunnad, ty han afled redan i
Oktober 1810; Georg Ingelgren, född i Vexiö 1782,
student i Upsala 1804, död 1813, hvars bidrag till
Phosphoros och de första poetiska kalendrarne,
sedermera utgifna tillsammans med Elgströms 1860,
äfven röja omisskännlig poetisk kallelse samt större
klarhet och ledighet i framställningssättet, än man
den tiden finner hos de fleste öfriga fosforisterne;
Samuel Johan Hedborn, född 1783 i Heda socken inom
Östergötland, der fadern var soldat, kämpande med
fattigdom, likasom de föregående, student i Upsala
1806, prestvigd och pastorsadjunkt i Linköpings stift
1809, skollärare vid Svea lifgarde 1813, hofpredikant
1815, kyrkoherde i Askeryds församling i Östergötland
1828, död 1849, hvars i Phosphoros införda, sedermera
1812 och 1813 särskildt och fullständigare utgifna
Psalmer gjorde honom känd såsom lycklig ändelig skald
samt äfven fäste Wallins uppmärksamhet, och hvars
dikter i öfrigt, utgifna 1835, jemte författarens
teckning af sin barndom och ungdom, under titel »Minne
och poesi», samt sedermera efter Hedborns död i hans
»Samlade skrifter», 2 delar, 1853, vittna om mild och
varm känsla, med en viss öfverspänning synnerligast i
ungdomsdikterna, ett djupt hängifvet religiöst sinne
och en mildt glädtig fantasi; Per Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
