Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka fortsatte sin verksamhet äfven under
det följande, och vi skola i nästa del till
dem återkomma. I allmänhet röjde sig under
nu ifrågavarande tidskifte en långt lifligare
konstnärlig verksamhet än under det föregående,
hvartill bidrog så väl en rikare uppmuntran af Carl
Johan och kronprinsen Oscar som växande intresse för
konsten hos allmänheten, hvilket , bland annat röjde
sig genom stiftandet af konstföreningen 1832, som
verkat i flera hänseenden fördelaktigt, synnerligast
för yngre konstnärers uppmuntrande.
—
Äfven musiken vann under detta tidskifte en ganska
rik utbildning, ännu rikare än de öfriga sköna
konsterna. Sedan operan blifvit återstäld, fick
svenska allmänheten der göra bekantskap med utlandets
förnämsta dramatiska musikverk, flera framstående
inhemska tonsättare uppträdde, smaken för musik blef
allt mera allmän, och musikaliska sällskap bildade
sig, som ytterligare befordrade densamma. Musikaliska
akademien verkade ock fortfarande såsom läroverk i
allt större omfattning för den musikaliska bildningens
utveckling, och bland de flera musikaliska föreningar,
som under denna tid uppstodo, hade Harmoniska
sällskapet i Stockholm ett betydande inflytande på
den musikaliska bildningen.
Under det första årtiondet af detta tidskifte
var, såsom redan är anmärkt, vis-sången särdeles
flitigt utöfvad, och Olof Åhlström i föregående
del omnämnd, var då den mest omtyckte och anlitade
tonsättaren. Sedermera utträngdes den efter hand af
qvartett-sången, som från Upsala, der student-sången
nu blef i hög grad utbildad, spridde sig till
hufvudstaden och synnerligast genom Harmoniska
sällskapet der blef mycket omhuldad.
Om qvartett-sången, så väl som om den musikaliska
bildningen vid universitetet i allmänhet, hade den
i föregående del omnämnde Johan Christian Friedrich
Haffner, sedan 1808 musikdirektör vid Upsala akademi,
stora förtjenster. Hans sång-qvartetter och deribland
synnerligast »Vikingasäten» och »Låt dina portar upp»
hafva blifvit särdeles populära, och det var under
hans ledning, som studentsången i Upsala först började
vinna det stora rykte, den allt sedan bibehållit.
En annan både produktiv och framstående tonsättare
var Bernhard Henrik Crusell född i Nystad i Finland
1775, hvilken redan tidigt röjde sådan musikalisk
skicklighet, att han vid ännu icke fylda 17 års
ålder antogs till föreståndare för lifregementets
musik-kår 1791 och blef klarinettist vid hofkapellet
kort derefter. Sedermera, 1818, blef han musikdirektör
vid båda lifgrenadierregementena, hvilken plats han
bibehöll till sin död i Juni 1838. Såsom klarinettist
var Crusell en af de utmärktaste på sin tid och har
äfven komponerat en mängd stycken för klarinett. Såsom
tonsättare utmärkte han sig genom enkla, behagfullas
lättfattliga melodier. Hans sånger till Tegnérs
»Frithiof*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
