Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 Carl
XIV Johan.
mens flotta, men fortsatte icke vidare den militära
banan, utan inträdde, efter undergångna examina
vid Upsala akademi, redan vid 15 års ålder i
kansli-kollegiets expedition, der hans befordringar
följde tätt på hvarandra, så att han var andre
sekreterare innan han ännu fylt sitt tjugonde år
och fick under Norrköpings riksdag 1800 sarnt under
Gustaf Adolfs resor tili Pomern och derefter till
Petersburg förestå kabinettssekreterare-tjensten,
till hvilken han nämndes 1801. I denrta egenskap fick
han sedermera åtfölja konungen under hans långvariga
utländska resa 1803, och hans tjenstgöring blef då
ganska ansträngande, likasom den var i hög grad
mångsidig. Utom de egentliga kabinettsärendena,
hvilka ökades i samma mån konungen invecklade Sveriges
forhållanden till främmande makter, hade Lagerbjelke
att föredraga och expediera alla ärenden, som
inkommit från regeringen och högsta domstolen. Icke
sällan voro konungens beslut sådana, ätt deras
verkställighet fordrade särskilda meddelanden till
regeringen här hemma, till cheferne för de särskilda
embetsverken eller till militär-befälhafvarne,
och härom hade Lagerbjelke att föra en ganska
omfattande enskild brefvexling, som vittnar om
hans ovanliga förmåga, outtröttliga arbetskraft och
mångsidiga embetsmannaskicklighet. Utom * alla dessa
åligganden hade han äfven under sitt inseende hela
hofhåll-ningen under resan och redovisningen för
dertill anslagna medel, för hvilka han af konungen
fick full decharge, med rika loford, på hvilka
Gustaf Adolf eljest var synnerligt sparsam. Under
denna resa blef han ock af konungen utnämnd till
statssekreterare för utrikesärendena 1804. Äfven när
konungen under de följande åren uppehöll sig utom
Sverige, fick Lagerbjelke åtfölja honom och föredraga
så väl alla diplomatiska förhandlingar, som de flesta
regeringsärenden, till dess han i Oktober 1806, utan
att man rätt känner anledningen, föll i onåd och fick
befallning att resa hem, för att, under hofkansleren
Zibet beviljad tjenstledighet, förestå hans embete
och inträda" såsom ledamot i kanslersgillet.
Efter statshvälfningen blef Lagerbjelke i Maj
1809 hofkansler och i Juni statsråd, sedan han
författat det tal, hvarmed riksföreståndaren kort
förut å rikssalen helsat ständerna, hvilket mottogs
med stort bifall, och svenska akademien egnade sin
hyllning åt Lagerbjelkes skriftställareförmåga, då
den i Juni samma år kallade honom till ledamot. I
statsrådet dröjde han icke länge, utan sändes, jemte
grefve Essen, till Napoleon och stannade sedermera
såsom svenskt sändebud i Frankrike ända till 1814,
gjorde sig der känd såsom ganska framstående diplomat
- särskildt blef en hans depesch af den 26 Oktober
1810 så berömd, att den infördes i franska och tyska
diplomatiska arbeten såsom ett mästerstycke i sitt
slag. Slutet på Lagerbjelkes vistelse i Paris blef
likväl för honom mindre angenämt. Han hade der
lefvat öfver sina tillgångar och rönte, då han,
efter Sveriges deltagande i kriget mot Frankrike,
ej längre skyddades af sin diplomatiska egenskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
