Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
527
detta inflytande upphöra i följd af Cederströms
andel i den ofvan om-talta skeppshandeln, hvarigenom
han föranläts att utträda ur statsrådet 1828 och
tillbragte sin återstående lefnad å sin egendom
Löfsta i Upland, der han afled i Juni 1833. Han hade
varit en af vårt lands mest använde sjömän och såsom
sådan visat mycken duglighet. Om hans egenskaper
såsom statsman och gagneligheten af hans inflytande
voro deremot tankarne mera delade; men innan vidden
af detta inflytande kan med full tillförlitlighet
bedömas, torde det vara för tidigt att i detta
hänseende uttala ett bestämdt omdöme.
Magnus Fredrik Ferdinand Björnstjerna, född 1779 i
Dresden och son till svenska sändebudet derstädes
Magnus Olof Björnstjerna, inträdde redan vid 14
års ålder å den militära banan såsom fänrik vid
lifregementets infanteri, blef under finska kriget
1808 major och deltog ifrigt i statshvälfningen,
hvarefter han sändes i ett förtroendeuppdrag
till Napoleon, såsom förut är berättadt, blef
1813 öfverste för Kalrnare regemente, utmärkte
sig vid flera tillfällen under detta års fälttåg,
blef 1815 friherre och generaladjutant för armén,
samt hade i denna egenskap mycket inflytande på
de militära anordningarna och, såsom det påstods,
äfven i öfrigt, ända till 1828, då detta inflytande
fick vika för grefve Brahes och Björnstjerna sändes
såsom svensk minister till England. Under tiden hade
han blifvit generallöjtnant 1820 och grefve 1826
samt detta år fått öfverinseendet öfver stuterierna
i riket. Sedermera blef han serafimerriddare 1838,
en af rikets herrar 1841, general 1843, lemnade 1846
sin ministerbefattning och afled i Oktober 1847.
Under detta senare skifte af sin lefnad utgaf han
flera statsekonomiska, politiska och historiska
arbeten, bland hvilka särskildt böra nämnas »System
för Sveriges hästkultur», 1829, »Om beskattningens
grunder», 1832, »Grunder för representationens
ombyggnad och förenkling», 1835, »Det brittiska
riket i Ostindien», 1839, öfversatt på tyska och på
engelska, »Tankar i representationsfrågan», 1841,
»Om Hinduernas teogoni, filosofi och kosmogoni»,
1843, öfversatt på tyska och engelska, »Förslag* till
en förbättrad nationalrepresentation», 1844. Efter
hans död utgåfvos »Anteckningar af grefve Magnus
Björnstjerna», 2 delar, 1850, 1852.
Under sitt långvariga vistande i England hade grefve
Björnstjerna antagit en viss engelsk anstrykning
och deltog med engelsk frimodighet i de politiska
striderna här hemma. Af hans personlighet i öfrigt
har Beskow gifvit följande vackra karakteristik:
»För fosterlandets rätt och tronens Han stod vid
trohetens ståndar, Med talets eld och med kanonens
Han lika var beredd till svar. I stridens storm,
i dagens frågor Han öppen hjelm och panna bar, Han
för allt stort gick genom lågor -» I faran ensamt
kall han varp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
