Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Oscar L
och så länge uttalade önskan, att från dess sida ett
förslag till nationalrepresentationens ombildning
måtte föreläggas ständerna, och i detta förslag var
representationen grundad på samfälda val, hvilket från
den liberala sidan så ifrigt varit yrkadt; men vid
öfverläggningarna både inom konstitutipns-utskottet
och i synnerhet inom riksstånden visade det sig
emellertid huru svårt det var att tillfredsställa
de liberala fordringarna, ine<}an, å andra sidan,
de konservative med mycken bestämdhet uppträdde mot
ett representations-förslag, som icke var bygdt på
klassval.
Af konstitutions-utskottet tillstyrktes det likväl
att hvila till följande riksdag, hvilket tillstyrkande
dock vans endast med 2 rösters pluralitet (12 emot 10)
och mot hvilket reserverade sig dels 4 ledamöter af
adeln och 4 af presteståndet, som förenade sig om ett
representationsförslag, grundadt på klassval; dels
en ledamot af borgareståndet och en af bondeståndet,
som funno regeringens förslag vara alltför begränsadt
genom röstskalan och skilda valkategorier samt till
sin uppställning alltför svårfattligt. De radikala
tidningarna ropade redan dagen efter det kungliga
förslagets aflemnande till ständerna på nytt
representationsförslag och ny ministere,
I riksstånden föredrogs förslaget deri 9 Juni 1848,
och inom adeln yttrade sig blott en enda ledamot, hr
von Hartmansdorff, som liknade förslaget vid ett barn,
kommet till verlden emot de närmaste anhöriges önskan,
hvilket skulle vålla föräldrarnes ofärd och hvilket
icke ens är välskapadt, hvarföre han ock förespådde
barnets jordfästning vid nästa riksdag.
I de öfriga stånden åter framkallade förslaget
vidlyftiga diskussioner, ehuru detsamma, såsom af
konstitutions-utskottet tillstyrkt, enligt grundlagen
måste blifva hvilande och dess diskuterande vid detta
tillfälle således tycktes vara öfverflödigt. De månge
talföre ledamöterne i stånden visade sig emellertid
synnerligen angelägne att låta höra sina tankar derom,
och så yttrade inom presteståndet en mängd talare sitt
ogillande af förslaget, såsom icke grundadt på stånds-
eller klassval, medan andre förordade dess antagande,
då det innehöll många väsentliga förbättringar och
vore af den ena statsmakten godkändt, hvaremot
riksstånden ådagalagt, att de icke kunde komma
öfverens om något förslag. I borgareståndet yrkade
flere talare återrerniss af utskottets betänkande,
hvarå talmannen likväl vägrade proposition, såsom
grundlagsvidrigt, och i bondeståndet förklarade sig
flertalet instämma i den af en ståndets ledamot inom
utskottet, Bengt Gudmund» son, afgifna reservation,
med vidfogadt representationsförslag, samt yrkade
betänkandets återremitterande, hvarå talmannen dock
vägrade proposition, hvilken vägran af ståndet
ogillades, med 53 röster mot 30, i följd hvaraf
afgörandet hänsköts till konstitutions-utskottet,
som godkände talmannens vägran.
Det kungliga förslaget blef sålunda hvilande till
nästa riksdag, och härmed var denna fråga, som så
lifligt sysselsatt sinnena, för-tillfallet afslutad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
