Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1853, 1854
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Oscar 1.
rättens dom den 9 Juli 1854 frikände, -egentligen
på den grund, att »åklagaren icke gittat åberopa
någon § i grundlagen, hvilken statsrådets tilltalade
ledamöter vid ifrågavarande ärendes behandling skulle
hafva öfverträdt eller uraktlåtit iakttaga, ej heller
hänvisat till något stadgande i ansvarighetslagen,
som å den förmenta grundlags-öfverträ-delsen vore
tillämplig.»
Konstitutions-utskottets decharge-betänkande
innehöll denna gång 18 särskilda anmärkningar mot
konungens rådgifvare, och betänkandet åtföljdes
af en reservation, om hvilken utskottets samtliga
ledamöter af borgare- och bondestånden förenat
sig och som innefattade en utförlig granskning af
konungens rådgifvares förhållande med hänseende till
ellmänna författningar, näringsförfattningarna,
befordringssystemet, statshushållningen, de vicl
rådslagen tillämpade rättsgrundsatser, underlåtenheten
att förbereda eller befrämja nödiga och nyttiga
förändringar i allmänna lagen eller i de ekonomiska
författningarna, samt uppfattningen af grundlagen.
Betänkandet förekom hos samtlige riksstånden
den 5 Juli 1854.
Hos adeln uppträdde statsråden friherre
Palmstjerna och Gripenstedt värdigt och hofsamt
till ministérens försvar, och i allmänhet röjde
sig under diskussionen ingen bitterhet å någondera
sidan. Den rörde sig hufvudsakligen kring den vid
flera föregående tillfällen behandlade frågan, om
konstitutions-utskottet vore berättigadt och pligtigt
att uttala ett allmänt omdöme om samtliga eller
särskilda rådgifvares sätt att utöfva det vigtiga
embete, som blifvit dem anförtrodt, eller endast hade
rätt att framställa anmärkningar mot deras åtgärder
eller rådslag i särskilda fall; men slutet blef, att
ståndet utan votering fann betänkandet icke föranleda
annan åtgärd än att läggas till handlingarna.
I presteståndet föreföll en ganska vidlyftig
diskussion, som dock mest rörde anmärkningen om utbyte
af ett prebendepastorat under biskopsstolen i Kalmar,
och äfven presteståndet lade utan votering betänkandet
till handlingarna.
I borgareståndet’, der diskussionen var ganska liflig,
fäste man föga vigt vid de särskilda anmärkningarna,
men yttrade sig så mycket mera om rådgifvarnes sätt
att i allmänhet utöfva sina embeten, och slutligen
förenade man sig om, att beslut borde fattas rörande
hvarje särskild ledamot af statsrådet, soin borde
hos kongl, majrt anmälas till entledigande. Vid
omröstningen härom ogillades en sådan anmälan rörande
justitiestatsministern grefve Sparre, ined 34 röster
mot 31, och statsrådet J. F. Fåhraeus, med 28 röster
mot 27, men gillades rörande friherre Palmstjerna med
34 röster mot 21, statsrådet Reuterdahl, med 32 röster
mot 22, och statsrådet Gripenstedt, med 28 röster
mot 27, om hvilkas skiljande ur statsrådet skrifvelse
således skulle till kongl. maj;t aflåtas. Angående"
de öfrige rådgifvarne, statsministern för utrikes
ärendena friherre Stjerneld samt statsråden grefve
Gyldenstolpe, Ulner, grefve Mörner och Wallensteen,
förekom ingen votering eller något yrkande oipa
deras entledigande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
