Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1856-1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1836-1858-
49
med skyldighet likväl för dessa fartyg att ställa sig
till efterrättelse i allmänhet stadgade och erkända
bestämmelser för de särskilda fallen af förklarade
och i verkligheten tillvägabragta biokader.
Denna förklaring godkändes af Frankrike den 12
Januari 1854, af England den 20 Januari samma år,
samt af de flesta öfriga europeiska stater, äfvensom
af Förenta staterna i Nordamerika, fore medlet af
Februari. Endast Ryssland dröjde, då vilkoren i
förklaringen voro fördelaktigare för vestmakterna än
för Ryssland, som, med sina egna hamnar i närheten,
hade vida mindre behof af de svenska och norska. Dock
gaf slutligen den 7 Mars äfven ryska regeringen sitt
godkännande.
Icke långt derefter anlände i medlet af April, till
Östersjön den största engelska flotta, som någonsin
uppträdt i dessa farvatten, under befäl af sir
Charles Napier, som egde stort rykte såsom en modig
och erfaren sjöman. Också väntade man sig stora värf
af denna flotta - Sveaborgs och Kronstadts förstöring,
ryska Östersjöflottans tillintetgörande, Petersburgs
bombarderande o. s. v. Sinnesstämningen i Sverige
blef ock högst krigisk, och de liberala tidningarna
gjorde sitt bästa att underhålla och ytterligare
stegra krigslystnaden. Ständerna hade redan i
Februari beviljat ett kreditiv af 2 */2 millioner rdr
banko till neutralitetens upprätthållande enligt den
afgifna förklaringen.; men nu yrkades från åtskilliga
håll på vida kraftigare åtgärder, och konungen fick
för sin försigtighet uppbära många förebråelser af
den radikala pressen. Man lugnade sig dock något,
då man fann, att den stora engelska flottan på det
hela uträttade ganska litet och ej utförde ett enda
af de storverk, man tilltrott densamma.
Emellertid närmade sig svenska regeringen mer och
mer vestmakterna, och den 21 November 1855 ingicks
i Stockholm mellan Sverige, Frankrike och England
ett förbund, hvilket dock, åtminstone för så vidt
vilkoren bekantgjordes, var helt och hållet defensivt
samt föranleddes närmast af befarade ryska försök
att inkräkta på norska Finnmarkens område. Gränserna
mellan denna och den ryska hade blifvit bestämda genom
konventionen i Petersburg den 14 Maj 1826; men de år
efter år mer och mer utvidgade ryska fiskerierna i
dessa trakter hade gifvit den ett vida högre värde
för Ryssland, än den hade vid denna konventions
afslutande, och de under största delen af året öppna
hamnarna i norska finnmarken skulle ur militärisk
synpunkt, ej mindre än ur merkantil, varit af stor
vigt för Ryssland, hvars hamnar vid Ishafvet och vicl
Hvita hafvet äro under större delen af året stängda
af is. Man hade ock kommit på spåren undersökningar,
verkstälda af ryska utskickade i så väl det inre
af denna del utaf norska Finnmarken som längs
floderna och vid hamnarna. Tvister rörande betes-
och fiskerätten hade uppstått mellan båda rikenas
undersåtar och man var Öfvertygad, att Ryssland
ej skulle försumma något tillfälle att sätta sig i
besittning af dessa trakter. England och Frankrike
voro icke mindre än Sverige och Norge emot hvarje
försök att upp-
Starbäck o. Bäckström, Ber, ur Sv, Hist, XI,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
