Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1856-1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Oscar L
1854 en konvention blifvit ingången med Danmark om en
elektrisk undervattens-telegrafledning mellan båda
rikena. Den i Mars 1854 hade med : Nederländerna
ingåtts en konvention örn brottslingars och
förrymdt sjöfolks ömsesidiga utlemnände, och dylika
konventioner in-gingos sedermera med Belgien den 3
Maj i8’55, med konungariket Båda Sicilierna den id
April 1856 och med Frankrike den 15 Maj samma år.
Dessutom omförmäldes i riksdags-berättelsen en mängd
åtgärder inom de särskilda grenarna af riksstyrelsen,
till hvilka vi få tillfälle att återkomma längre fram
i denna del.
Något förslag till representationens ombildning
var icke sedan sista riksdagen hvilande, men väl
flera till mer eller mindre vigtiga förändringar i
grundlagarna, af hvilka de flesta dock förföllo genom
ett eller flera stånds afslag och deribland äfven
det kungliga förslaget om tryckfrihetsförordningens
förändring till civillag, hvilket förkastades
af alla fyra stånden, så att de vigtigaste
grundlagsförändringar, som af samtliga riksstånden
antogos och af kongl, maj:t sanktionerades, voro
de om utvidgad religionsfrihet; om inrymmande
af representationsrätt i borgareståndet åt
fastighetsegare i städerna, utan afseende på idkandet
af borgerliga yrken; om rättighet för riksstånden att
sammanträda på ett rum till gemensam Öfverläggning
rörande allmänna frågor, samt om införande af årliga
statsrevisioner.
En mängd grundlagsändrings-förslag sysselsatte
derefter både konstitutions-utskottet och riksstånden
och icke mindre än 20 deribland blefvo hvilande till
följande riksdagen. De flesta voro dock af mindre vigt
och bland dem var intet förslag till representationens
ombildning.
I allmänhet var, under denna riksdag,
uppmärksamheten mindre riktad åt de politiska
frågorna än åt lagstiftnings-frågor, hvaribland
flera af vigt, tull-lagstiftningen, frågan om
grundskatternas inlösning m. m., och framför allt
om jernvägsanläggningar, hvilken fråga mer än någon
annan under denna riksdag sysselsatte ständerna.
Decharge-betänkandet innehöll denna gång ii
anmärkningar mot konungens rådgifvare. Det förekom hos
samtliga riksstånden den 18 Juli 1857 och föranledde
hos dem alla vidlyftiga och lifliga öfverläggningar.
Hos adeln rörde dessa hufvudsakligen den vid flera
föregående tillfällen behandlade frågan om formen
för decharge-betänkandet, huruvida detta borde
innehålla ett allmänt omdöme om regerings-systemet
samt huru rådgifvame i allmänhet utöfvat sina vigtiga
befattningar, eller endast borde upptaga anmärkningar
mot särskilda regeringsåtgärder.
För öfrigt försvarade grefve Sparre, statsrådet
grefve Mörner och statsministern för utrikes ärendena
frih. Lagerheim i utförliga anföranden de åtgärder,
som blifvit lagda dem till last, hvaremot å ändra
sidan frih. Carl Adam Raab, frih. Fabian Stael
von Holstein och hr G. M, Stjérnsva^rd yttrade sig
ogillande om den utrikes politik rege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
