Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagarne 1867-1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Carl XV.
Konstitutions-utskottets dechargebetänkande vid denna
riksdag innehöll endast, att utskottet hvarken funnit
skäl mot någon statsrådets ledamot tillämpa 106 §
regeringsformen eller ansett anledning förekomma att
framställa någon anmärkning på grund af stadgandet i
107 § af samma grundlag, och memorialet härom lades
af båda kamrarna till handlingarna utan diskussion
eller omröstning, hvilket väl kan betraktas såsom
ett ganska öfvertygande bevjs på representationens
belåtenhet med och förtroende för regeringen.
Detta visade sig äfven deri att de flesta af
regeringens förslag biföllos af kamrarna, äfven
i sådana fall, då agitation utom riksdagen i
motsatt riktning försports. Ett undantag härifrån
företedde visserligen behandlingen af det förslag
till landtförsvarets ordnande, som vid denna
riksdag af regeringen framlades, och som icke
vann kamrarnas bifall; men frågan var ock en af de
kinkigaste och mest omfattande, som sedan det nya
statsskickets införande hos riksdagen förekommit,
och under diskussionen visade sig omisskänligt, att
motståndet mot förslaget icke härrörde från något
misstroende till regeringen eller till förslagets
författare, statsrådet Abelin. Tvärtom yttrades vid
flera tillfällen, att man högt värderade hans stora
insigter och den ovanliga förmåga, hvarom förslagets
utarbetande vittnade.
Representationens förhållande till regeringen hade
sålunda på det hela varit ganska tillfredsställande;
men mellan kamrarna inbördes hade en viss spänning
börjat uppstå, och de båda partier, som mer och mer
efterträdt de förre liberale och konservative -
landtmanna-och intelligenspartierna - började nu
alltmera bjert framträda, och allt tydligare visade
sig, att striden nu mindre gälde politiska åsigter
än materiela Intressen. .
Den första treåriga riksdagsperioden efter den
nya riksdagsordningens införande var med året 1869
tilländagången och, enligt denna grundlags föreskrift,
skedde nu nya val till andra kammaren. I följd af
befolkningens tillväxt hade ledamöternas antal ökats
från 190 till 192 och 107 nya ledamöter hade inkommit
i kammaren - 43 hem-rå an segar e och landtbrukare, 25
i tjenst varande eller f. d. embets-och tjenstemän,
13 handlande och industriidkare, 7 godsegare,
7 bruks-egare, 5 magistratspersoner, 4 prester,
2 litteratörer och i inspektor. De förra stånden
voro bland dessa nyinvalda representerade, adeln
af 13, presteståndet af 4, borgareståndet af 22
och bondeståndet af 43. Bland de afgångne voro
39 hemmansegare, 30 dåvarande eller f. d. embets-
och tjenstemän, ii handlande och industriidkare,
9 bruks-egare, 5 godsegare, 5 magistratspersoner,
4 prester, i klockare och i litteratör, af hvilka 7
tillhört adeln, 4 presteståndet, 21 borgareståndet
och 39 bondeståndet.
Af första kammarens ledamöter, som väljas för 9
riksdagar, hade 9 afgått -j~ 6 ^mbetsmän, i godsegare,
i bruksegare och i grosshandlare, af hvilka 5 tillhört
adeln samt 2 det förra borgareståndet - och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
