Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförfattningen.
131
öppnande. För besluts fattande fordrades enkel
pluralitet, utom i fråga rörande adelns privilegier
eller af händande af ståndets fasta egendom, då för
afgQrandet fordrades en majoritet af två tredjedelar
bland de närvarande. För att i adelsmötet deltaga
erfordrades att hafva uppnått 25 års ålder samt för
de tre näst före mötet förflutna år, för hvilka
uppbörden.f i riket afslutats, hafva erlagt den
eller de afgifter, som för riddarhusets underhåll och
dermed sammanhängande ändamål voro eller framdeles
kunde .blifva af adeln beslutade samt af kongl. maj:t
till efterrättelse kungjorda. Innan mötet åtskildes,
hade det att utse en riddarhusdirektion, med en
ordförande och sex ledamöter, jemte deras suppleanter,
för de tre följande åren. Förslaget antogs af den vid
riksdagen närvarande adeln den 9 Maj 1866 och den
nya riddarhusordningen blef af kongl. maj:t gillad
och faststäld den 29 Juni samma år.
I följd af de genom den nya riksdagsordningen
inträdda förändrade förhållanden utfärdades den 12
September 1868 ny ansvarighetslag dels för riksdagens
fullmäktige l riksbanken samt för de af riksdagen
utsedda ledamöter i styrelserna för riksbankens
lånekontor i orterna, dels för riksdagens fullmäktige
i riksgäldskontoret.
Ny instruktion för riksdagens revisorer, i hvad som
rörde deras befattning med statsverket, utgafs den 17
Maj 1867; för riksdagens rqyisorer af riksbankens,
af diskontkontorets i Stockholm och lånekontorens i
landsorterna, samt af riksgäldskontorets förvaltning
och räkenskaper, den 22 Maj 1868, äfvensom förnyad
instruktion för revisorerne af riksbankens förvaltning
och räkenskaper, den 24 Maj 1872 och 29 Maj 1874, samt
s. d. för revisorerne vid riksbankens afdelningskontor
i orterna.
Vid 1867 års riksdag antogs en ändring i
tryckfrihetsförordningen, i fråga om rättighet att
af trycket utgifva statsrådsprotokoll och dermed
jemförliga handlingar 50 år efter deras data.
Vid 1869 års riksdag fick konstitutions-utskottet att
handlägga ett af en unionskomité Utarbetadt förslag
till ny föreningsakt mellan Sverige och Norge,
hvilket förslag, jemte fcomiténs betänkande, blef
vid riksdagens början af kongl. maj:t till densamma
öfverlemnadt. Sedan denna fråga, enligt hvad här
ofvan är omnämndt, varit i sammansatt norskt och
svenskt statsråd den 18 Febr. 1862 föredragen, men
tidpunkten då icke ansetts lämplig för en revision
af föreningsfördraget, hade frågan hvilat till dess
kongl, maj:t i sammansatt statsråd den 6 Febr. 1865
beslöt, att en komité af svenska och norska män
skulle tillsättas, med uppdrag att utarbeta förslag
till de förändrade bestämmelser, som i afseende på
rikenas förening funnes vara af behofvet påkallade
och ändamålsenliga. Den 29 Augusti 1867 afgaf
komitén sitt betänkande i ämnet, jemte förslag
till ny föreningsakt, hvilket, i alla väsentligare
delar förordadt af båda rikenas statsråd och af
kongl, maj:t, med några mindre betydande ändringar,
gilladt, nu till båda folkens representation blifvit
öfverlemnadt. Det innehöll ock flera bestämmelse? af
praktisk vigt och betydelse, såsom om införande af
en verklig unionel regering för gemensamma ärendens
handläggning; om behörighet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
