Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Oscar IL
hör att dessa mål anmäla och föredraga inför
konungen i närvaro af statsministern och någon
annan statsrådets ledamot eller, der ministern för
utrikes ärendena tillika är statsminister, -två andra
tillkallade statsrådsledamöter. Är statsministern
hindrad att vara tillstädesy tillkalle konungenui
hans ställe en annan statsrådets ledamot». Förut
var före-skrifvet, att dessa mål& föreéragning af
ministern - för utrikes ärendena inför konungen skulle
ske endast »i närvaro af någon annan statsrådets
ledamot».
I § 72 riksdagsordningen infördes den förändring,
att revisionen af statsverkets, riksbankens och-
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning
skulle taga sin början å dag, som i instruktionen
för riksdagens, revisorer bestämmes, i stället att
förut revisionsförrättningen skulle taga sin början
årligen den 15 Augusti.
Rättsväsendet och förvaltningen.
I lagstiftningen infördes under detta tidskifte flera
vigtiga förändringar, och redan vid första riksdagen
under Oscar I:s regering förekommo lagfrågor, som
mycket sysselsatte båda statsmakterna.
En sådan fråga af stor vigt och som äfven blef mycket
omtvistad rörde en reform af arfslagarna. Under
hednatiden hade qvinnan i Sverige, såsom i de
flesta länder den tiden, varit arflös. Först,
sedan kristendomen i mer än tre århundraden varit
här känd, blef, under Birger Jarls styrelse, syster
tillerkänd half arfslott mot broder, hvarvid det
sedermera fick förblifva i nära 400 år; men genom
1618 års stadslag blef lika arfsrätt könen emellan
stadgad för städernas invånare af ofrälse stånd, och
samma rätt medgafs* äfven åt.presteståndet, på dess
egen begäran. Derigenom blef arfsrätten olika efter
stadslag och efter landslag, sä väl som för särskilda
stånd, likasom äfven både arfsrätt och giftorätt voro
skiljaktiga för lösören och fastighet samt för ärfd
och förvärfd egendom./ En reform af denna lagstiftning
föreslogs af den år 1811 tillförordnade lagkomitén i
det förslag till allmän civillag, som i Augusti 1826
öfverlemnades till kongl. maj:t och hvari afsåg s, att
man och x hustru skulle hafva giftorätt till hälften
hvardera, med vissa undantag, samt att i arf man och
qvinna skulle taga lika lott. Äfven vid riksdagarna
1828-1830 och 1834, 1835 väcktes motioner om ändring
i då gällande lagstadganden angående giftorätt och
arfsrätt, men vid båda riksdagarna afslogos dessa
framställningar af adeln och bondeståndet. Vid 1840
års riksdag väckte en ledamot af bondeståndet åter
motion i samma syftning och den tillstyrktes af
lagutskottet samt bifölls af de tre ofrälse stånden,
af bondeståndet dock ej utan starkt motstånd,, men
afslogs af adeln, med 38 röster mot 12 - siffror,
som-visa, att ståndet vid denna vigtiga frågas
afgörande varit ovanligt fåtaligt. Be tre ståndens
beslut anmäldes hos kongl. maj:t, men erhöll icke
konglig sanktion, hufvudsakligen af-det uppgifna
skäl, att den nya civil-lägen då ännu ej hunnit i
sin helhet pröfvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
