Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållningen,
149
aftappningar, förbättrade kommunikationer m. m.,
hvarjemte de i regeringsformen föreskrifna
s. k. större och mindre kreditiven hvarje riksdag
anvisades, det förra med 2 millioner rdr banko och
sedan 1858 med 3 ;millioner rdr riksmynt; det senare
till olika belopp, från Å/2 million rdr banko till i
\l% million rdr rmt. Härtill kom 1848 ett särskildt
kreditiv å 2 millioner rdr banko till förberedande
rustningar och andra åtgärder, hvartill dåvarande
politiska förhållanden kunde föranleda, äfvensom 1854
ett kreditiv å 2 Y2 millioner rdr banko, för nödiga
åtgärder till upprätthållande af rikets neutralitet.
För att betäcka alla dessa statsutgifter
anlitades, utom de ordinarie; statsinkomsterna
och de särskilda bevillningsmedlen, hvartill
tull-, post- aoch stämpel-pappersmedlen samt
bränvinstillverkningsafgiften räknades, större delen
af bankens vinst, och för öfrigt beträddes nu åter
skuldsättningsbanan. Vid hvarje riksdag bemyndigades
fullmäktige i riksgäldskontoret att, i händelse
sådant för verkställandet af kontorets utbetalningar
funnes oundgängligen nödvändigt, upplåna dertill
erforderliga medel, hvilket dock ej medförde någon
mera betydande skuldsättning; men sedan ständerna vid
1854 års riksdag beslutat, att de medel, som utöfver
befintliga och disponibla tillgångar erfordrades
för bekostande af beslutade jernvägsanläggningar för
statens räkning samt för inlösen af enskilda dylika
anläggningar, .skulle anskaffas genom upplåning
medelst fonderade, inom riket utgifna räntebärande
obligationer, utfärdade af riksgäldskontoret, samt
vid de följande riksdagarna, att för dessa kostnader
skulle medel af riksgäldskontoret genom lån anskaffas,
steg efter hand Sveriges statsskuld så, att den vid
slutet af året 1885 uppgick till 247,069,595 kronor.
I rikets statsinkomster skedde under detta
tidskifte åtskilliga förändringar. Redan vid 1844,
x^45 årens riksdag beslöts, att ollongälden
samt ,den s. k. husmansskatten i Bohus län
skulle från och med året 1845 upphöra, och
tionde-afgiften för tackjernstillverkningen utgå
med hälften af det belopp, hvarmed den dittills
utgjorts. Vid följande riksdagen afskaffades den
s. k. Falu kungsgårdshjelp. Vid de båda nästa
riksdagarna beslutade st&nderna, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med en till dem aflåten kunglig
proposition, åtskilliga förenklingar af de i
ordinarie räntan ingående persedlar, äfvensom
förändringar i stadgan^-dena rörande indelta
räntors och kronotiondes utgörande samt de årliga
markegångsprisens bestämmande, hvarjemte ständerna
hos kongl. maj:t anmälde åtskilliga förfoganden
rörande särskilda räntepersedlars förvandling i
penningar, iakttaganden med hänseende till räntornas
bestämmande vid framdeles skeende skattläggningar,
upphörande af den s. k. halmstädjan i Skåne,
uteslutande ur räkenskaperna af vissa räntor
m. m. Kungörelse om de i ordinarie räntan ingående
persedlars omsättning och förenkling utfärdades den
u Maj 1855, och kammarkollegiumanbefaldes upprätta
nya jordeböcker. Dessutom beslutades vid 1853, 1854
årens riksdag, att alun-tionden skulle från och med
’ året 1855 upphöra, att gemenskapen vid de indelta
regementena från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
