Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållningen.
153
Skaraborgs, Upsala, Vermlands, Kronobergs, Elfsborgs,
Jönköpings, Malmöhus, Gefleborgs, Jemtlands,
Vesterbotten^ och Norrbottens län.
Äfven för hästafy,©ln$ förbättrande samt en förbättrad
ftrskötsel och ullkultur vidtogos flera åtgärder,
och i allmänhet sökte rn^an på ’flera sätt uppmuntra
äfven jordbrukets binäringar.
För omfattande odlings-företag, sjösänkningar,
vattenaftappningar m. m. anvisades ganska
betydande summor vid hvarje riksdag, och Sveriges
spanmåls-produktion blef ock under detta tidskifte
högst betydligt ökad.
Båda statsmakternas omvårdnad om jordbruket röjde sig
för öfrigt i afskaffande, lindring eller förenkling af
åtskilliga skatter och besvär, hvilka detsamma förut
varit underkastadt, och denna rikets hufvudnä-ring
erhöll ock, under detta tidskifte en ganska betydande
utveckling.
Bränvinslagstiftningen undergick vid 1853,
1854 årens riksdag en väsentlig förändring. I
en till ständerna aflåten .proposition hade
kongl. maj:t, såsom verksammaste medlet att minska
så väl tillverkningen som förbrukningen af denna
spritdryck, hvars verkningar visat sig mer och mer
förderfliga, föreslagit dels inskränkning af tiden»
under hvilken bränvinsbränning finge utöfvas, dels
förhöjd beskattning.
Frågan fans af-den vigt, att ständerna beslöto
tillsättande af ett särskildt utskott för dess
behandling. Flertalet så väl inom detta som hos
riksdagen i allmänhet var ense med regeringen om
ändamålet att minska tillverkningen och förbrukningen
af den förderfliga- drycken, men om medlen att vinna
detta ändamål voro åsigterna mycket skiljaktiga. En
stor mängd motioner väcktes inom alla stånden,
och i flera deribland yrkades tillverkningsrättens
skiljande från jorden, samt afskaffande eller
motverkande af* husbehofsbränningen, såsom den
mest förderfliga. Utskottet afgaf i Mars 1854 sitt
betänkande, hvilket i allt hufvudsakligt bifölls af
tre stånd, men inom bondeståndet mötte ett ihärdigt
motstånd.
I öfverensstämmelse med ständernas belut utfärdades
emellertid i Januari 1856 förordning angående vilkoren
för bränvinstillverkning, enligt hvilken rättighet
till denna tillverkning på landet och i stad skulle
tillkomma en hvar, som antingen är författningsenligt
berättigad att idka fabriksrörelse eller innehafver
särskildt skattlagd jord, dock att å kronans jord,
som ej med stadgad åborätt besittes, bränvin ej skulle
få tillverkas. Tiden för utöfning af bran vin stil
l verkning blef betydligt inskränkt, och en afgift
till staten af 16 sk. banko för hvarje tillverkad
kanna bränvin bestämdes att utgå, ehvad tillverkningen
skedde i större eller mindre brännerier. Denna afgift
har sedermera blifvit ytterligare förhöjd samt nya
författningar rörande bränvinstillverkning vid flera
tillfällen utfärdade.
Rörande försäljning af bränvin hafva äfven flera
författningar blifvit utfärdade, genom hvilka skatten
för utminutering af-denna dryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
