Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsverket.
169
beräkning att första klassens beväringsskyldige utgöra
21,000 man skulle till vapenöfning- uttagas eudast
14,500 man, hvaraf 11,100 skulle fördelas på armén
och 3,400 på flottan.
Efter vidlyftiga öfverläggningar så väl inom stats-
och ekonomiutskotten som inom riksstånden ledde
emellertid detta förslag till intet annat resultat,
än att ständerna förklarade sig kunna bifalla
den kungliga propositionen endast så till vida,
att armén skulle bildas af stående stamtrupper,
värfvade och indelta, i förening med beväringsmanskap,
samt vid flottan likaledes vissa dels värfvade,
dels indelta trupper utgöra ständig stam, med
hvilken manskap af sjöbeväringen skulle förenas,
hvarjemte ständerna medgåfvo, att kongl, maj:t egde
uppbåda alla beväringsklasserna inom de landsorter,
der sådant funnes nödigt, utan afseende på, huruvida
eller till huru stor del beväringen inom öfriga
områden kallas till vapen, äfvensom att allt det
sjöfolk å handelsflottan, som vid utbrott af krig är
å sjömanshusen eller i magistratens rullor inskrifvet,
skulle i krigstid från 20 till fylda 30 år tjenstgöra
vid kongl. maj:ts flotta, dock med rättighet att
erhålla den månadshyra, som å enrolleringsorten
vore gångbar, samt att kunna i sitt ställe sätta
välfrejdad och duglig sjöman, som redan fullgjort
sin beväringsskyldighet, men icke vore öfver 40 år
gammal, hvaremot detta sjötolk under fredstid vore
frikalladt från all vapenöfning. För öfrigt anhölio
ständerna, att till vapenöfning i fredstid måtte
uppbådas endast de af beväringsmanskapet, som hörde
till första klassen.
I följd af dessa ständernas medgifvanden faststäldes
af kongl, maj:t en plan för arméns mobilisering
på krigsfot, enligt hvilken en eller flera
beväringsklasser skulle, allt efter som behofvet
fordrade, med den stående hären införlifvas, och
den 13 Febr. 1848 utfärdades författningar, angående
dels de medgifna förändringarna i utskrifningssättet
och inrättningen af allmänna beväringsmanskapet,
dels detta manskaps mönstringar och öfningsmöten,
i hvilken senare författning någon förlängning af
tiden för vapenöfningarnas fortgång dock ej finnes
föreskrifven.
Vid 1850, 1851 årens riksdag föreslog kaptenen Gustaf
Mauritz Stjernsvärd en förändrad organisation af
landtförsvaret, enligt hvilken armén skulle utgöras
af i gardesbrigad, 14 linie-infanteri-brigader, 2
linie-kavalleri-brigader, 3 linie-artilleri-brigader,
jemte stab, samt i in-geniör-brigad. Truppen skulle
bestå af stamsoldater och beväringssoldater. De förra
skulle rekryteras dels med beväringsmanskap, dels med
frivillige. Skyldigheten att såsom beväringssoldat
ingå i arméns led skulle vidtaga vid fylda 21 år och
fortfara i sex år eller till fylda 27 år. Tjenstetiden
för frivillige skulle vara sex år, men kunna, med
förhöjd aflöning, förnyas på tre år.
Förslaget öfverlemnades till stats- och
ekonomi-utskotten, som i allo afstyrkte dess
antagande, såsom hvilande på alltför lösa grunder och
i synnerhet emedan det förutsatte indelningsverkets
upphäfvande, hvilket efter utskottens tanke vore Kif
den våda för fäderneslandet, att all tanke derå bör
lemnas å sido,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
