Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsverket.
187
Vid kronprinsens förmähwng 1850 inrättades, till
utmärkelse åt förtjehte underofficerare vid armén
och flottan,{ samt till Uppmuntran åt manskapet’
för trogen oeh berömlig tjenstgöring, två särskilda
Tie-derstefcken, det ena; svärdtféckn&s utgörande
en’sjette klass af svärdsorden, för:underöffctiéfåre,
sorrr genom detta heders tetkén blefve* svftrds-mänt
och det andra, svärdsmedaljen, för manskapet. Med
båda héåers-tecktten förenades ett viést antal
pensions-rum, att af innehafvaren, efter erhållet
afsked, ’tillträdas i den ordning, som genom
författningar af den 29 Augusti och 14 Oktober 1851
bestämdes.
Flottan var Under detta tidskifte, likasom under det
föregående, föremål för flera organisations-planer,
allt efter som andra nationers mariner erhöllo
förändrad organisation. Redan vid början af nu
ifrågavarande tiderymd hade ångkraften begynt
användas för sjöväsendet i aftt större omfattning,
samt följaktligen också inom krigstlottorna, och äfven
inom den svenska ville man i detta hänseende ej stå
efter de öfriga. Redan i847 uppgjordés ett förslag,
enligt hvilket svenska flottan skulle utgöras
af 8 ångskepp, 8 ångfregatter, 8 ångkorvetter,
8 ång-bogserings-fartyg, 8 seglande fregatter,
8 seglande korvetter eller briggar, 8 skonertar
och inindre exercisfartyg, 8 mörsarefartyg, 16
chefsfartyg, 72 kanonslupar och 120 kanonjollar;
men denna organisationsplan kunde, af brist på
penningtillgångar, lika litet som de föregående
bringas till verkställighet. En ny uppgjordes ock 1850
af dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
grefve B. J. E. von Platen, enligt hvilken det
yttre sjöförsvaret skulle bestå af 9 fregatter,
3 korvetter, 3 briggar, 3 skonertar, 6 ängkorvetter
och 4 blockskepp, samt kustför-svarét af 14 bataljoner
kanonslupar, 8 bataljoner kanonjollar, 22 chefsfartyg*
och 2 2 armerade . ångbogseringsfartyg. Förslagets
författare sökte ådagalägga, att landtför svaret måste
vara hufvudbeståndsdel en i vårt försvars-systemv
och att sjöförsvaret här hade sin egentliga uppgift
i samverkan med larfåtförsvaret, genom att hindra
fiendtliga iandstig-ningar och understödja arméns
operationer. De gamla linjeskeppen borde derföre,
såsom nedruttnade-och föråldrade1, dels slokas,’ dels
nedhuggas till fregatter, samt i sammanhang härmed det
högre befälet inom flottan minskas gentfm indragning
af 3 amirals- och 4 korrtmen-dörkaptens-platser.
Förslaget åtföljde kongl, majits proposition,
angående statsverkets tillstånd och behof, vid 1850,
1851 årerr$ riksdag. Det väckte stort uppseende,
synnerligast inom flottans personal, och framkallade
talrika, ifriga geasägelser, i hvilka man sökte visa,
att Sverige ännu utan synnerlig kostnåd kunde få
tio linieskepp fulit tjenstbara och med heder häfda
sin plats såsom Europas fjerde sjömakt, näst efter
Englands, Frankrikes och Rysslands.; Efter ganska
lifliga strider under riksdagen förklarade sig ock
stunderna slutligen för den åsigt, att ödogsflottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
