Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Oscar IL
och sinnlig måtto återkomma och upprätta ett rike på
jorden, der de yttersta dagarnas helige skola regera
med honom i tusende år. I likhet med baptisterne
förkasta mormonerne barndopet, och äfven hos dem sker
döpelsen medelst neddoppning samt får ej meddelas
före åttonde åifet. Dessutom rekommendera de ifrigt
ett s. k. »dop för de döde». En troende kan nemligen
låta döpa sig i stället för andra, som dött utan
att undfå det »sanna» dopet, men som genom detta dop
för den döde vinner syndaförlåtelse. Flera bland de
yttersta dagarnas helige hafva sålunda låtit döpa
sig i o till 12 gånger och anse sig härigenom icke
blott frälsa andra, utan äfven öka sin egen makt och
betydenhet vid uppståndelsen, emedan alla, i hvilkas
ställe de låtit sig döpas, skola i evigheten höra till
deras sällskap. Af åtskilliga anledningar fördrifna
från den ena orten efter den andra, nedsatte sig
mormonerne år 1848 vid Saltsjön inom Kalifornien
i Utah-distriktet, der de upprättade ett samhälle,
som efter hand tilltog i betydenhet och slutligen
.skall hafva räknat nära 100,000 "medlemmar. De
sökte vid flera tillfällen att såsom särskild stat
få inträda bland de Nordamerikanska Förenta staterna
och sedermera göra sig oberoende af dessa, men hafva i
nyaste tiden blifvit underkastade en strängare tillsyn
af unions-styrelsen. I England, Tyskland och Danmark
lyckades de vinna talrika anhängare, och från Danmark
kom mormonismen på 185o-talet till Skåne, der Malmö
blef dess hufvudort. En stor del bland dem, som här
öfvergått till mormonismen, har dock utvandrat till
Amerika.
Der bildade sig för öfrigt under detta
tidskifte åtskilliga renläriga lutherska svenska
församlingar. Under sommaren 1844 utflyttade
brukspredikanten och skolläraren inom Hiile församling
af erkestiftet Lars Paul Esbjörn till Amerika,
der han bland de i staten Illinois bosatte svenskar
utöfvade nitisk religiös verksamhet och bildade fyra
särskilda evangelisk-lutherska församlingar. Flere
prestman ankommo under de följande åren till Amerika,
och redan 1860 funnos inom Nordamerikanska Förenta
staterna 36 svenska och 13 norska församlingar,
med tillsammans nära 5,000 medlemmar, 27 prester
och 29 -kyrkor, hvilkas antal sedermera varit i
ständig tillväxt, så att 1865 församlingsmedlemmame
uppgingo till 9,000. De bildade ock en särskild
synod, som efter Augsburgiska bekännelsen antog
namnet Augustana-synoden, hvilken första gången
sammanträdde i Chicago den 5 Maj 1860 och under hvars
inseende står ett seminarium, med tre professorer: en
svensk, en norsk och en engelsk, afsedt att meddela
undervisning icke allenast i teologiska ämnen, utan
äfven i förberedande humanistiska kunskapsgrenar.
I Sverige fortsattes under detta tidskifte den under
det föregående började missions-verksamheten. Sedan
ett svenskt missionssällskap blifvit 1835 stiftadt i
Stockholm, bildades 1845 ett nvtt niissionssällskap
i Lund, hvars föreståndare blef den i föregående
del omnämnde verksamme missionären doktor Peter
Fjellstedt. En af de första derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
