Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och presterskapet.
201
återgång till den äldre ritualen. Det öfverlemnades
till presteståndet vid riksdagen samma år, och
följden blef en omarbetning, hvarefter nytt förslag
i Nov. 1855 till kongl, maj:t öfverlemnades; men
vid följande riksdagen antogs icke heller detta
förslag af presteståndet, och vid 1858, 1859 årens
riksdag förekom frågan om ny kyrkohandbok äfven hos
de öfriga riksstånden. Förslaget blef nu af Ständerna
afstyrkt, med undantag af några smärre förändringar,
hvilka stadfästades af kongl, maj:t den 26 Oktober
1860, då tillika nya predikotexter påbjö-dos till
begagnande jemte de gamla, och genom en författning
af den 25 Sept. 1874 föreskrefvos åtskilliga ändringar
i kyrkohandboken.
Den 19 Oktober 1883 utgafs författning om antagande
af en ny öfversättning utaf nya testamentet.
Rörande presterskapet utgåfvos under detta tidskifte
flera författningar, bland hvilka särskildt böra
nämnas en af den 26 Okt. 1850, om upphörande af
presterlig tjenstårsberäkning; den 26 Jan. 1856,
om förändrade föreskrifter med afseende å sättet
för pastoralexamens afläggande; den ii Juli 1862,
om allmänt ordnande af presterskapets inkomster; den
29 Jan. 1869, örn cle pastorala göromålens fördelning
mellan kyrkoherde och annex- eller kapellförsamlings
presterskap; den
3 Okt. 1873, om upphäfvande af det stadgande i
presterskapets privilegier af år- 1723, enligt hvilket
presterskapets gårdar och lägenheter i städerna
förklarats fria från borgerligt besvär och tunga;
den 6 Nov. 1874, reglemente för presterskapets enke-
och pupillkassa, samt den 26 Okt. 1883, stadga
angående prestval och lag angående tillsättning af
presterliga tjenster.
Erkebiskopar voro under detta tidskifte: Carl
Fredrik Wingård, omnämnd i föregående del; Hans Olof
Holmström, född 1784, fil. lektor i Strengnäs 1823,
domprost derstädes 1829, biskop 1839, presteståndets
vice talman under 1850, 51 årens riksdag, erkebiskop
i Jan. 1852, ledamot af vetenskapsakademien 1853,
död i Augusti 1855; Henrik Reuter dahl, född 1795,
seminarieprefekt i Lund 1826, professor i dogmatik
och moral derstädes 1844, domprost 1845, riksdagsman
i presteståndet 1844, 1847 och 1850, statsråd och
chef för ecklesiastikdepartementet 1852, ledamot af
vetenskapsakademien 1848, af svenska akademien 1852,
biskop i Lund 1855, erkebiskop 1856, död 1870, känd
såsom författare i synnerhet genom »Svenska kyrkans
historia»,
4 band, 1838-66, hvarjemte han o^h Thomander
voro utgifvare af Teologisk Qvartalsskrift åren
1828-32, 1836 - 40, äfvensom han utgifvit flera
akademiska afhandlingar, tal och predikningar
m. m.; sarnt Anton Niklas Sundberg, född 1818,
fil. doktor, med första hedersrummet, i Upsala
1842, professor i dogmatik och moralteologi 1852,
domprost i Lund 1861, biskop i Carlstad 1864,
riksdagsman i presteståndet 1859, 1862, 1865,
i riksdagens andra kammare och dess talman 1867 -72,
erkebiskop i Nov. 1870, ledamot af svenska
akademien 1874, af vetenskapsakademien 1877,
talman i riksdagens första kammare 1878-80.
I förening med dåvarande professorerne, sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
