Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkan och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrkan och presterskapet.
203
sig alltid hans inflytande gällande. Såsom
konsistorie-notarie styrde han Vexiö stift en god del
af den tid, då Mörner der var biskop. Sedermera hade
han såsom statssekreterare och statsråd ett betydande
inflytande inom konseljen, likasom inom presteståndet
under riksdagarna, och styrde som biskop temligen
enrådigt sitt stift. Såsom politisk personlighet
var han föremål för mycket olika omdömen, men hans
öfverlägsna förmåga kunde ingen bestrida. Till sin
personlighet var han af ett mycket lifligt och rörligt
lynne, som röjde sig både i hans tal, åtbörder och
gång, och hans yttre, utan att vara vördnadsbjudande
eller vinnande, vittnade dock omisskänligt, att mannen
icke tillhörde de vanliga menniskorna.
Mera framstående genom sin författareverksamhet
var Johan Henrik Thomandert född 1798 i Fjelkinge
församling inom Christianstads län, der fadern,
Albrekt Johan Pisarski, af polsk härkomst,
var vice pastor och morfadern Thomas Thomsens
kyrkoherde. Dottersonen, som fann faderns namn
låta alltför utländskt, antog ett nytt, bildadt
efter morfaderns. Han sattes i Carlshamns skola
1806, hvarifrån han afgick till Lunds universitet
1812. Hans medellöshet hindrade honom att taga
graden, men han gjorde sig känd i den litterära
verlden genom öfversättningar af Shakspeares Richard
II, Antonius och Cleopatra, De muntra fruarna
i Windsor, Trettondagsafton och Som er behagar,
åren 1824 och 1825, Manfred af lord Byron 1826,
Molnen af Aristophanes samma år, Brutus af Voltaire
1830, Amanda, från spanskan, m. fl. I förening med
Reuterdahl redigerade han Teologisk Qvartalsskrift
1828 -1832, * 1836-1840, utgaf predikningar och
nattvardstal 1829, blef professor i pastoralteologi
vid Lunds universitet 1833, utgaf en öfversättning af
Nya testamentet 1835, var riksdagsman i presteståndet
1840, 1844, 1847, i^S0 °cn J853* blef professor
i dogmatik och moralteologi 1845, andre teologie
professor 1847, utgaf 1849 Predikningar öfver alla
årets sön- och högtidsdagars evangelier, samt erhöll
då svenska akademiens stora medalj i guld för sina
homiletiska förtjenster, blef domprost i Göteborg
1850, ledamot af svenska akademien 1855 och biskop
i Lund i April 1856, död i Juli 1865. Han var en
ovanligt rikt begåfvad man, utmärkt lika mycket för
sin praktiska blick som fqr sin snabba uppfattning,
sin fyndighet och rikedom på utvägar, sin flödande,
alltid både tanke- och bildrika vältalighet, ännu
mera framstående i hans improviserade tal än i de
skrifna, af hvilka han under åren 1830-1864 utgifvit
ett stort antal. En hvar, som kom i hans närhet,
rönte inflytande af denna öfverlägsna ande, hvarföre
han ock hade ej mindre hätska motståndare än hängifna
vänner. Äfven till sitt yttre var han en ovanlig man -
en reslig gestalt, ett stort hufvud med yfviga lockar,
djupt liggande, omaka ögon, som gjorde ett underligt
intryck på hvar och en, som blickade deri.
Lars Anton Anjou, född 1803, kalseniansk professor
vid Upsala universitet 1845, statsråd och chef
för ecklesiastik-departementet 1855, ledamot af
vetenskaps-akademien samma år, biskop i Visby i
Jan. 1859,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
