- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Elfte bandet. Oscar I. Carl XV. Oscar II /
212

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läroverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212
Oscar //.

mer från att vara ett slags korporationer, alltför
ensidigt slutna inom sig, till en närmare förening
med det öfriga samhället och deltogo lifligare än
förut i rörelserna inom detta. Skandinavismen timder
1840-talet fann "vid Mda universiteten varma anhängare
och eldiga förespråkare vid mötena mellan de svenska,
norska och danska universitetens studenter. Ett
lifligare intresse för samhällsfrågorna i allmänhet
började ock! hos dessa röja sig, och i stället att,
under föregående tidskifte, de strängt konservativa
åsigterna haft sitt hufvudsäte i Upsala, blefvo
nu de liberala der, såsom vid de öfriga nordiska
högskolorna, alltmera öfvervägande.

Tillika började man från de slutna nationsföreningarna
öfvergå till ett mera gemensamt studentlif. Vid
Lunds universitet hade man gjort början härtill
redan under föregående tidskifte, då den akademiska
J’öreningen fick sina stadgar . af dåvarande kanslern,
kronprinsen Oscar, faststälda .den 28 Februari 1851,
och denna förening fick 1851 full* ändad en särskild
byggnad, som alltsedan varit detta universitets
sociala medelpunkt. Nya stadgar för denna förening
faststäldes den 2 Oktober 1869. Äfven i Upsala bildade
sig en studentförening, som i Maj 1846 förklarade
sig konstituerad och i hvilken större delen af
studentkåren snart ingick.

Stadgandet i 1852 års statuter, att föreläsningarna
icke få sluta sig inom gränsen af vissa
examensfordringar och derefter beräknade lärokurser,
utan skola afse lärjungarnes sjelfständiga
vetenskapliga utveckling, har icke så litet
bidragit att gifva studierna ökad vetenskaplighet,
och derigenom att modersmålet mera än förut blifvit
användt i akademiska afhandlingar, i stället att
dessa nära nog uteslutande författades på latin,
har äfven den akademiska litteraturen blifvit vida
rikare och mångsidigare än förut.

För karolinska mediko-kirurgiska institutet utfärdades
nya stadgar den 26 April 1861; men sedan riksdagen
i Maj 1872 hos kongl. maj:t gjort framställning om
åtskilliga åtgärder för ordnandet af den medicinska
undervisningen i riket, samt anhållit, bland
annat, att de, som studera medicin, måtte erhålla
befogenhet att så väl vid karolinska institutet som
vid universitetens medicinska fakulteter aflägga
både teoretisk och praktisk examen, blef i de nya
stadgar, som den 13 November 1874 för institutet
utfärdades, detsamma ock berättigadt att anställa
så väl teoretisk-medicinsk eller kandidat-examen som
praktisk-medicinsk eller licentiat-examen, samt att
bedöma och afgifva vitsoyd Öfver de afhandlingar,
hvilka af medicine licentiater, för vinnande af
medicine doktors grad, vicl institutet utgifvas
och offentligen försvaras. Institutets styrelse
skulle utgöras af dess lärare-kollegium^ bestående
af samtliga ordinarie professorerne, bland hvilka en
hvart tredje år vald inspektor .skulle vara ordförande
och en årligen väld dekanus vice ordförande. Detta
kollegium skulle tillkomma att hafva inseende och vård
om institutets så väl vetenskapliga som ekonomiska
angelägenheter, uppgöra förslag till lärare-embetens
och andra tjensters tillsättande vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:48:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/11/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free