Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Oscar IL
fattares, Bellmans, fru Lenngrens och Wadmans arbeten;
dels af de i det föregående omnämnda samlingarna
»Familjeboken», 1849–1853, och »Läsning vid husliga
härden», 1860, 1861; dels genom åtskilliga juridiska
arbeten. Sedan 1841 var han gift med författarinnan
Emilie Flygare, stod i nära vänskapsförbindelse
med Crusenstolpe, von Braun, Blanche m. fl. samtida
litteratörer, tog liflig del i de politiska rörelserna
och tillhörde i politiken de mest »röde», hvilket icke
sällan röjde sig äfven i hans poetiska utgjutelser,
ehuru han i sjelfva verket var en ganska fromsint
natur. Han afled i Juli 1875.
Gudmund Leonard Silfverstolpe, son till
bankokommissarien Carl Gudmund Silfverstolpe och
född i Stockholm 1815, blef student i Upsala 1834
och ingick, efter tagen kansliexamen, i flera af
hufvudstadens embetsverk’ 1837, men blef först 1850
ordinarie kammarskrifvare i krigskollegium och 1853
andre riddarhus-kanslist. Dervid stannade ock hans
befordringar å tjenstemannabanan, ty redan samma år
i September bortrycktes han af koleran. Redan 1839
hade han blifvit prisbelönt af svenska akademien
för skaldestycket Segerkronan och blef det åter 1841
för dikten Sadis syn. För teatern har han Öfversatt
och bearbetat åtskilliga stycken, samt författat
sagospelet Ljungby horn och pipa, i 3 akter, med
musik af P. C. Boman, hvilket gafs några gånger å
stora teatern i början af året 1858. Sina Dikter
utgaf han i 2 samlingar, 1851, 1852. De äro icke
många till antalet, men flera deribland äro af högt
värde, vittnande om rik skaldebegåfning och mycken
formfulländning. Författaren var ock en verklig
skaldenatur, genialisk, varmhjertad, egendomlig både
i yttre och inre hänseende, oförgätlig hos alla,
som närmare kände honom.
Carl Anders Kullberg, son af kontraktsprosten Olof
Kullberg och född i Vestergötland 1815, student i
Upsala 1835, prisbelönt af svenska akademien 1847 oc^
1848, ledamot af akademien 1865, har utgifvit sina
Dikter, 1850, »Prins Gustafs Dräpa», 1853, samt i
synnerhet gjort sig berömd genom sina öfversättningar
af Torquato Tassos »Det befriade Jerusalem», 2 delar,
1860, och Lodovico Ariostos »Den rasande Roland», 4
delar, 1864-1870, samt »Francesco Petrarcas Canzoner,
Ballater och Sestiner», 1880.
Gunnar Wennerberg, f. 1817 i Lidköping, der
fadern var kyrkoherde, student i Upsala 1837,
filos, doktor 1845, docent i konsthistoria 1846,
lektor i filosofi vid Skara gymnasium 1849,
expeditionssekreterare i ecklesiastik-departementet
och chef i afdelningen för ärendena angående den
högre undervisningen 1865,, statsråd och chef för
ecklesiastik-departementet 1870, landshöfding i
Kronobergs län 1875, ledamot af musikaliska akademien
1850, af svenska akademien 1867, hedersledamot
af akademien för de fria konsterna 1871, utgaf
1881-1885 sina Samlade skrifter, 4 delar: I. Romerska
minnen. II. Gluntarne. III. Trollrttnor. IV. Smärre
dikter.
Carl Wilhelm August Strandberg, född 1818 i Stigtomta
församling inom Södermanland, der fadern, sedermera
kyrkoherde i Hammars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
