Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom vår romanlitteratur, och vi skola
nu närmare redogöra för deras verksamhet.
Fredrika Bremer, dotter till bruksegaren Carl Fredrik
Bremer, var född på Tuorla gård nära Åbo i Augusti
1801, men flyttade redan vid tre års ålder med sina
föräldrar öfver till Sverige, der fadern köpte det
gamla herresätet Årsta, i Österhanninge socken inom
Stockholms län. Der och i Stockholm uppfostrades
Fredrika och hennes syskon. Hennes vittra anlag röjde
sig tidigt i åtskilliga tillfällighetsstycken, dem
hon författade och hennes syskon utförde å festdagar
inom familjen, och Franzén, förtrogen vän till hennes
föräldrar, bidrog icke så litet till hennes litterära
bildning. Det var ock troligen hans råd, som ledde
henne från de högstämda versifierade dialogerna, i
hvilka hon låtit Olympens och Walhalls gudomligheter
uppträda vid hennes föräldrars familjefester,
till mera enkla och naturliga skildringar ur
verkligheten. Den första frukten af denna nya riktning
var »Axel och Anna, eller correspondence mellan 2:ne
våningar, liten roman i biljetter», författad på två
dagar, med någon tillhjelp af nätterna, och med några
småstycken införd i ett häfte, kalladt »Teckningar
ur hvardagslifvet», som utkom 1828 och mottogs med
lifligt bifall. Detta första häfte följdes snart af
ett 2:a och 3:e, innehållande »Familjen H***, äfven en
teckning ur hvardagslifvet», och under den gemensamma
titeln »Nya teckningar ur hvardagslifvet» utgaf hon
sedermera flera romaner, som vunno lifligt erkännande
både af allmänheten och kritiken. Med »Grannarne»,
som utkom 1837, nådde Fredrika Bremer höjdpunkten
af sitt romanförfattarskap. De öfriga »teckningarna
ur hvardagslifvet» äro snarare skildringar eller
berättelser än egentliga romaner och erhöllo ock
aldrig den popularitet, som Familjen H*** och
Grannarne, ehuru man i dem alla finner ypperliga
teckningar och snillrika betraktelser.
Efter utgifvandet af Grannarne tillbragte hon
mot slutet af 1830-talet ett par år i Norge hos
norske statsministern Sommerhjelm och hans familj,
och från denna tid utvecklade sig hos henne allt
mera den håg för resor, som utmärkte senare delen
af hennes lefnad. Efter åtskilliga utflygter inom
fäderneslandet reste hon 1846 till Tyskland och 1849
till Nordamerika, der hon redan genom sina på flera
språk öfversatta arbeten vunnit talrika vänner och
beundrare. Sina intryck af denna resa har hon meddelat
i »Hemmen i nya verlden. En dagbok i bref, skrifna
under två års resor i Nordamerika och på Cuba»»
3 delar, 1853, 54, och sina föregående reseintryck
i »Ett par blad från Rhenstranden, eller Marieberg
och Kaiserswerth», 1846, samt »Midsommarsresan,
en vallfart», 1848.
Sedan hon på återvägen från Amerika någon tid
vistats i England 1851 och derefter tillbragt några
år i hemmet, besökte hon 1857 Schweiz och Italien,
der hon dröjde i två år samt begaf sig derifrån
till Palestina och tog återvägen öfver Turkiet och
Grekland, trotsande faror och mödor, som tycktes vida
öfvergå hennes krafter, men för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
