Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
Oscar tt.
genom Mellins ! och Vetterberghs noveller samt
Blanches smärre skildringar. I några bland
hans romanef åter, så väl som i Ridderstads och
några»andras, röje* sig en påtaglig ihve«fcan af
den fransyska ny-romantikeri, sådan den utbildades
af Victor Hugo^ Eugene S«e, Alexan» der Dumas,
m. fl., men denna smakriktning b&ehöö sig här ej
särdeles länge, och man åteivände till teckningen
af . de in&eniska* förhållanden, mera hemtade ur
hvärdagslifvet. 5
Under de sista åren hafva dessa teckningar blifvit
alltmera realistiska^ men hos de fiesta yngre
författare och författarinnor med en viss förkärlek
för skildringen af lifvets skuggsidor och samhällets
missförhållanden samt i allmänhet med öfvervägande
pessimistisk riktning.
På det hela har detta tidskifte -inom vår vitterhet
varit snarare ett talangens än ett snillets. Äfven
under detsamma hafva snillen visserligen icke
saknats, men väl sådana af första ordningen, som
framträdde under Gustaf III:s och Carl Johans*
tidehvarf. Så mycket större har i stället de
talangfulla författarnes och författarinnornas antal
varit, och att hågen för läsning af vittra arbeten
icke hos den större allmänheten aftagit, vittnar bäst
det stora antalet af utkomna vittra skrifter, större
än under något föregående skifte af lika tidslängd.
De sköna konsterna.
Den ökade lifaktighet, som under det föregående
tidskiftet röjt sig inom den bildade konsten i
Sverige, har sedermera ytterligare utvecklat sig, och
antalet af konstnärer, åtminstone inom målarekonstens
särskilda områden, har blifvit allt större.
Vi hafva i föregående del anmärkt, huru akademien f
or de fria konsterna, som hade att befordra dessas
utveckling hos^DSS, tyckts mer och mer stelna i ett
visst manér, och huru kan flera håll försök gjordes
att införa nya riktningar och i allmänhet mera lif
inom de särskilda konstarterna, hvilket ock lyckades,
ehuru icke i så hög grad, som syntes önskvärdt. Den
år 1^32 inrättade konstföreningen var ett nytt försök
härtill. Den utgick icke ur aågon opposition möt
akademien, som icke heller blifvit oberörd af de nya
riktningarna och hvars fleste professorer voro biand
föreningens stiftare, utan den bildades, * i akt och
mening att upparbeta allmänhetens konstförstånd och
på samma gång Bispringa artisterfce ’genom att bereda
afsättning åt deras ar^ beten». Föreningens företa
^sträfvande .blef ocfer&tt sökaj höja konstsinnet hos
allmänheten, hvarföre den föranstal tade WpOsitioner
af gamla mästares arbeten ur alla skolor och slutligen
1841 äfven en af svenska målares arbeten, som bäst
kunde visa hvart den svenska konsten sträf-vat
och* bibringa allmänheten en föreställning om hvad
denna konst uppnått. -Man fann nu, att under långa
tkler ftertakt af de ledande konstnärerna icke varit
iniödcle, samt att inom* konsten äR alltidf röjde sig
samma idéer, som af dessa ledande mästare inplastats,
ooh att således ©n svensk konstskola i egentlig-mening
icke fans, emedan »stäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
