Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Oscar IL
årligt understöd, så att han, blifven elev vid
konstakademien, kunde odeladt egna sig åt sina
konststudier. Han gjorde ock lofvande framsteg,
erhöll1 vid akademiens’ utställning 1829 dess andra
pris för en tafla i olja öfver prisämnet »Epaminondas*
dödt, samt hade då äfven utfört två andran taflor i
olja, »Frithiofs lycka» och »Ingeborgs klagan». Han
ansåg emellertid sjelf, att han ej hade tillräckligt
färgsinne för att blifva en framstående målare och
beslöt i stället egna sig ät skulpturen. Då Byström
samma år kom hem från Italien, fick Qvarnström arbeta
å hans atelier, hvilket skedde med den framgång,
att hans första försök »En skjutande Amor» fick en
prismedalj 1831, hvarefter han följande året å nyo
prisbelöntes, blef akademiens agreé 1834 och fick
1836 akademiens resestipendium för sex år.
Under denna tid stannade Qvarnström fot det mesta i
Rom, der han arbetade under Fogelbergs ledning och der
äfven Thorvaldsen samt dennes lärjunge Tenerani hade
icke ringa inflytande på hans konstnärsbildning>
De praktiska resultaten af hans vistelse i Rom
voro 4 i gips utförda statyer i naturlig storlek,
Våren, Sommaren, Hösten och Vintern, uppstälda i
norra slottshvalfven, samt fem basreliefs, Morgonen,
Middagen, Aftonen, Natten och Naturen. Basreliefen,
der han i Thorvaldsen hade en lysande förebild och
som särskildt intresserade honom i hans förra egenskap
af målare, förblef ock föremålet för hans förkärlek,
och inom denna konstart anses han äfven s-tå högst
bland alla svenska skulptörer.
Vid sin återkomst 1842 blef Qvarnström ledamot
af akademien, följande året vice professor, 1852
ordinarie professor, 1853 akademiens direktör, 185.5
kunglig statybildhuggare efter Fogelberg. Bland hans
arbeten under dessa år böra nämnas Ulfer, staty i
half kolossal storlek, 1842, Iduna, staty, 1843, sex
allegoriska figurer, Handeln, Sjöfarten, Industrien,
Idogheten, Lyckan och Rikedomen, för börsbyggnaden
i jGöteborgj 184?, fyra kolossala allegoriska
figurer, Måleriet, Skulpturen, Byggnadskonsten
och Kopparstickarekonsten, för hufvudfasacien å
konstakademiens > hus i Stockholm, 1848, Tegnérs
kolossala minnesstod i brons i Lund, 1850, Hvilan
i öknen, grup>p i gips, 1851, Den nea-jx&Ktanske
fiskaren i marmor, 1852 {i nationalmuseum). Han
hade 1850 företagit en resa till Paris och 1853
till Munchen, der Berzelii kolossala, af Qvarnström
modellerade minnesstod göts i brons och aftäcktes
på den efter den store Vetenskapsmannen benämnda
plats i Stockholm 1858. Under tiden hade Qvarnström
i Rom, dit han begifvit sig från Munchen, utfört
en grupp, »Flickor, öfverraskade i badet», 1855; &
akademiens utslätning 1-858 förekom hans »Iduna, bort>
röfvad af jetten Thiasse»; en kolossal byst af Agardh
uppstäldes på dennes grafvård i Lund 1860, en dylik af
Gustaf Wasa, gjuten i’brons, uppsattes i! Vesterås’
stadsparfc 2863, ocn en bys* af Gtistaf II Adolf i
riddarhus-salen. Man har ^tessutom af Qvafnströms
hand Sergel, stod i marmor, 1858, tre genier och tre
hufvuden för nationalmusei fasad, Lc4$e och Höder,
gWpp i gips, 18^3* (l nationalmuseum),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
