Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagsmännen.
321
talman och fick under 1847, 48 årens riksdag samma
förtroende. Såsom bevis på konungens bevågenhet erhöll
han en guldmedalj, och genom en insamling, hvari
en stor del af svenska folket deltog, sattes han i
tillfälle att utbyta Bräcketorp mot en bättre egendom,
Skarbo, der han afled i Februari 1854. Under den då
pågående riksdagen egnade förre vice talmannen Nils
Persson hans minne en aktningsgärd, hvilken ståndet
enhälligt förenade sig att taga till protokollet.
Äldre till åren än de båda föregående, men yngre
såsom riksdagsman, var Per Sahlström, född 1785
i Borås, der fadern var handlande. Redan vid
10 års ålder måste han försörja sig sjelf, men
genom sitt goda hufvud, genom klok omtanka och
ihärdigt arbete bragte han det slutligen derhän,
att han blef jordegare inom Vårdinge socken, öfver
hvilken han år 1824 utgaf en beskrifning,, likasom
han sedermera 1833 bekantgjorde en ganska läsvärd
afhandling »Om folkundervisningen». Sjelf hade han
ej fått annan undervisning än under de tre år han
bevistade stadsskolan i Borås, men hade derefter
gjort sina studier på egen hand med den framgång,
att han kunde både ledigt och sakrikt uttrycka sig så
väl skriftligen som muntligen. Vald till riksdagsman
i bondeståndet vid 1840 års riksdag och sedermera
under alla de följande till och med 1858, var han en
af ståndets både mest upplyste och mest frisinnade
representanter, som modigt och ihärdigt kämpade för en
mängd reformer, såsom indragningsmaktens afskaffande,
införandet af den lika arfsrätten, borttagandet
af bördsrätten, utsträckning af hemmansklyfnings-
och jordafsöndringsrättigheterna, skatteförenkling,
näringsfrihet, det nya straffsystemets och det nya
decimalsystemets införande, nationalrepresentationens
ombildning, en förbättrad bränvinslagstiftning
m. m., samt framför allt för folkundervisningens
förbättrande. Han afled, högt aktad både inom och
utom sitt stånd, å-sin egendom Berga i Södermanland
i November 1866.
Bland framstående riksdagsmän, som mera uteslutande
tillhört det tidskifte vi här haft att framställa,
bör särskildt nämnas grefve Gustaf Lagerbjelke^ född
1817 och son till generaladjutanten grefve. Axel
La-gerbielke. Sedan han 1838 i Upsala tagit juris
kandidatexamen och såsom extra ordinarie inträdt
i Justitierevisionen, fortsatte han icke sin
tjenstgöring å embetsmannabanan. Efter sin faders
död 1832 hade han blifvit innehafvare af Elfsjö
fideikommissegendom i Stockholms län och såsom
hufvudman för grefliga ätten Lagerbjelke intog han
under 1844 års riksdag sin plats å riddarhuset,
der han snart blef en af det konservativa partiets
ledare, var redan under följande riksdagen ordförande
i konstitutionsutskottet och uppträdde då såsom
afgjord motståndare till regeringens förslag rörande
representationens ombildning. tJnder de-.följande fem
riksdagarna^ var han ordförande än i bevillnings-,
än i konstitutions- eller statsutskotten, afgaf under
1850 års riksdag ett förslag till representationens
ombildning, hvilket, hvilande till följande riksdag,
då förkastades, ledde från 1855 såsom ordförande
förhandlingarna inom den komité, som blifvit tillsatt
att utreda grunderna för
Starbäck o. Bäckström, Ber. ur Sv. Hist. XL
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
