Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att taga samma väg tillbaka, som han kommit, i
anseende till de i denna trakt gjorda sköflingar. Här,
må hända i trakten af Bellö, har han fått närmare
besked om att Gustaf Adolf var i antågande och då
brutit af åt söder till Hvetlanda och Emå-dalen.
Nu gick det i sträcktåg utefter denna å, och Gustaf
Adolf var i hack och häl efter. Den 15 Juli kom han
till Hvetlanda, och samma dag upphann han fienden
pä Ripperda skog. Det var utan tvifvel Rantzaus
eftertrupp. Här fingo svenskarne öfverhanden, en mängd
fiender nedhöggs och 76 fångar togos. Strax derpå
vid Kongsbro, ej långt från det nuvarande Klöfdala
gästgifvaregård i Järeda socken, träffades en annan
fiendtlig afdelning, som drabbades af samma öde;
35 man stupade och 96 blefvo tagna till fånga.
I Kongsbro stannade Gustaf Adolf ett par dagar med
hufvudstyrkan, hvarunder på skilda håll i trakten
deromkring danska truppafdelningar anföllos och
nedgjordes eller togos till fånga, medan Olof Hård i
spetsen för uppbådad allmoge sökte intaga passen vid
Ålem för att stänga den återtågande fienden. Den af
inre söndring upplösta fiendehären hade helt säkert
varit förlorad, om han blifvit inklämd mellan
allmogen i söder och den från norr påträngande
konungen. Må hända var det i förlitande på dessa
förhuggningars motståndskraft som konungen dröjde i
Kongsbro, hvarifrån han först den 18 skyndade efter
Rantzau. Denne åter måste fram till hvad pris som
helst. Han kringgick en förhuggning norr om Högsby,
men Olof Hårds mellan Högsby och Ålem togs af hans
förtraf med storm och en förlust af 200 man. Rantzau
var emellertid räddad, ehuru han med harm måste se
liken af sitt folk ligga strödda utefter vägen söder
om Högsby, der han red fram med en hast, som liknade
flykt. Många blefvo efter på denna sträckridt söderut,
och de sjuke måste rent af lemnas, ty det fans intet
rådrum att rädda dem.
När Rantzau befann sig i Långemåla, ungefär en mil
söder om Högsby, var Gustaf Adolf redan på sistnämda
ställe, och hans folk brann af begär att få mäta sig
med fienden. Konungen skyndade ock att sätta efter
den flyende för att tvinga honom till hufvudstrid,
men fienden »töfvade, som haren bidar för trumman»
– skref ett samtida vittne, berättande om fälttåget
i ett bref till sin vän. Rantzau lyckades undkomma,
men hans förlust var betydlig. Den skall hafva uppgått
till mer än 1,500 man, efter hvad Gustaf Adolf sjelf
skref till sin moder enkedrottningen den 22 Juli. Må
hända hade fördelarne kunnat blifva större, om
konungen haft dugligare befälhafvare och lydnaden
varit större.
Emellertid var faran på denna sidan, om icke
öfvervunnen, dock skingrad. Men i samma ögonblick
uppdök hon åter vesterifrån. Ty samma tid, som
konungen förföljde Rantzau genom Högsby, kom konung
Christian sjelf antågande mot Jönköping, framför
hvars slott han slog läger med 7,000 man torsdagen
den 23 Juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
